Maximal dygnsnederbörd

Maximal dygnsnederbörd definieras som årets största nederbördsmängd i mm under ett dygn (kl 07-07 svensk tid enligt SMHIs definition) och omfattar all nederbörd, regn och snö. Det är viktigt att notera att detta inte är samma sak som 24-timmarsnederbörd, eftersom det senare begreppet avser en flytande tidsperiod. Extrema regnmängder uppmäts vanligtvis på sommaren, ofta i samband med åskväder. Det kallas ofta skyfall, SMHIs definition av skyfall är dock minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut.

Indikatorn maximal dygnsnederbörd är baserad på tre olika datakällor:

  • SMHIs mätstation Observatorielunden i centrala Stockholm.
  • SLB-analys vid Miljöförvaltningen, mätstationerna Torkel Knutssonsgatan på Södermalm samt Högdalen.
  • Stockholm Vatten och Avfall (SVOA), mätstationerna Torsgatan (flyttad till Vanadislunden 2016), Skärholmen, Åkeshov, Hässelby, Loudden, Tensta, Henriksdal, Gubbängen, Trekanten samt Strömvägen.

Indikatorn är uppdelad i två dataserier, där den ena visar årsmax för enbart Observatorielunden (startår 1961) och den andra visar årsmax för samtliga tillgängliga mätstationer (startår 1984). I den senare tidsserien har det gradvis tillkommit fler mätstationer. På så sätt erhålles en lång tidsserie för Observatorielunden, samt en tidsserie med större geografisk spridning, men kortare tidstäckning, då alla stationer tas med. För åren 1985, 1993, 1994 och 1997 finns data tillgängliga enbart från Observatorielunden, vilket gör att kurvorna sammanfaller. Det inträffar även de år då Observatorielunden har högst värde av alla mätstationer det året. Mer info finns under "Kompletterande diagram" på den här webbsidan.

Medelvärdet för referensperioden 1961-1990 var 30 mm i maximal dygnsnederbörd vid Observatorielunden.

Årets största dygnsnederbörd, samtliga mätstioner
Datakälla: SMHI, SLB-analys, Stockholm Vatten och Avfall (SVOA)

Kommentar

Mätmetoderna för nederbördsmätning skiljer sig åt mellan de olika mätstationerna. Mätningarna vid Observatorielunden sker manuellt två gånger per dygn, vilket ger ett sammanlagt dygnsvärde. SLBs och SVOAs stationer är automatiska mätstationer, där nederbörden registreras per tidsenhet. Därmed kan nederbördsintensiteten (t ex mm/tim) redovisas, vilket inte är möjligt för Observatorielunden.

Statistiken visar att det inte har inträffat något nederbördstillfälle som uppfyller SMHIs definition av skyfall avseende regnmängd per timme, se ovan. Man kan dock inte utesluta att det faktiskt har inträffat någonstans i Stockholm, men det har inte uppmätts vid någon av mätstationerna.

Observatorielunden
Den maximala dygnsnederbörden vid Observatorielunden har ökat med ca 10 % sedan mätseriens start 1961. Medelvärdet för referensperioden 1961-1990 var 30 mm, att jämföras med 33 mm för perioden 1991-2017. Medelvärdet för hela perioden 1961-2017 uppgår till 32 mm. Årets största nederbördstillfälle infaller oftast under sommaren, främst i juli och augusti. För mer info se "Kompletterande diagram" på den här webbsidan.

Det är ovanligt med en dygnsnederbörd över 40 mm, detta har inträffat sammanlagt 10 gånger vid Observatorielunden under perioden 1961-2017. Den största maximala dygnsnederbörden vid Observatorielunden uppmättes den 21 juli 1961 då det regnade 60 mm.

Samtliga mätstationer
Vid jämförelse av värden från samtliga mätstationer är startåret 1984, vilket är det äldsta data som finns tillgängligt utöver Observatorielundens. Tillgången på data skiljer sig betydligt mellan olika mätstationer, främst de från SVOAs stationer. Analysen visar att det finns tydliga årsvariationer men även en relativt stor spridning mellan de olika mätstationerna under samma år. Medelvärdet för hela perioden 1984-2017 ligger på ca 30 mm per år i maximal dygnsnederbörd. En linjär trendanalys för samtliga mätstationer visar att det inte finns någon tydlig trend.

Under "Kompletterande diagram" finns en figur som visar årsmax för samtliga mätstationer för respektive år. Den högsta uppmätta dygnsnederbörden i Stockholm är 89 mm, vilket registrerades den 22 juli 2005 i Skärholmen. Då uppmättes också den högsta noteringen för nederbördsintensitet, 36 mm på en timme. Diagrammet visar att det är mycket ovanligt med en dygnsnederbörd över 60 mm.

Det är viktigt att komma ihåg att här tas alla stationer med i beräkningen vilket gör att resultatet kan skilja sig något från det som fås vid analys av data enbart från Observatorielunden. Vissa år finns data tillgängligt från alla mätstationer, medan medelvärdet andra år baseras på betydligt färre stationer.

Vissa år förekommer extremvärden som skiljer en station kraftigt från resterande stationer. Även medelvärdet för respektive mätstation för hela perioden varierar mellan stationerna. Fördjupad analys har därför genomförts av SVOA för att säkerställa att redovisade extremvärden är korrekta. Det är viktigt att betona att årets maximala dygnsnederbörd kan inträffa olika dygn för olika mätstationer.

Möjliga förklaringar till dessa variationer är stationernas geografiska placering samt höjd över marken på respektive plats. De flesta lågtryck rör sig in över Stockholm från syd till sydväst vilket innebär att de flesta regnoväder kommer från denna vindriktning. Detta skulle kunna vara en förklaring till att vissa mätstationer har högre flerårsmedelvärden än andra. En annan förklaring är att mätstationerna är monterade på varierande höjd över marken, från ca 1,5 m till över 20 m över marknivån. Den största felkällan vid nederbördsmätning är mätförluster som orsakas av vinden. Vindpåverkan varierar därmed för de olika stationerna, vilket kan påverka uppmätt nederbördsmängd.

Indikator TEMA.1.2.23
Senast uppdaterad: 2018-10-22

Kompletterande diagram

Dokument

Länkar

Mer information