Växtsäsong

Temperaturen registreras av SMHI vid mätstationen i Observatorielunden i centrala Stockholm. Växtsäsongen brukar definieras som den del av året då dygnsmedeltemperaturen överstiger ett visst gränsvärde. Växtsäsong kallas även för vegetationsperiod, här har vi valt att använda begreppet växtsäsong.

SMHI använder vanligen följande definition på växtsäsong (vegetationsperiod), där den är definierad som skillnaden mellan sluttidpunkt och starttidpunkt: ”Starttidpunkt är första dagen på året i en sammanhängande fyradagarsperiod då dygnsmedeltemperaturen överstiger 5°C. Sluttidpunkt är sista dagen i årets sista fyradagarsperiod med dygnsmedeltemperatur över 5°C.”

Medelvärdet för växtsäsongens längd under referensperioden 1961-1990 var 219 dygn.

Längden på årets växtsäsong vid Observatorielunden
Datakälla: SMHI

Kommentar

Växtsäsongens längd varierar relativt mycket från år till år. För mätstationen Observatorielunden var längden på växtsäsongen i genomsnitt 219 dygn under referensperioden 1961–1990, jämfört med 235 dygn under perioden 1991–2019. Den genomsnittliga längden på växtsäsongen var således 16 dygn längre, vilket motsvarar en ökning med 7 procent.

Ökningen av växtsäsongens längd beror främst på att den börjar tidigare på året. Från att oftast ha börjat i april under referensperioden 1961–1990, till att börja i mars lika ofta som april under perioden 1991–2019. Slutet av vegetationsperioden skiljer endast några få dagar i genomsnitt mellan referensperioden 1961–1990 och perioden 1990–2019.

Tidsseriens kortaste växtsäsong var år 1941, då den endast varade i 164 dygn. Tidsseriens längsta växtsäsong var år 2005, 310 dygn.

Indikator TEMA.1.2.27
Senast uppdaterad: 2020-09-18

Dokument

Nya klimatindikatorer för temperatur i Stockholm

Miljöförvaltningen har analyserat temperaturdata för Stockholm, som presenteras i form av nya indikatorer för maxtemperatur, värmeböljor, tropiska dygn, växtsäsong m.m. Läs rapporten här.