Översvämningar från sjöar och vattendrag
Foto: Mathias von Scherling
Ett varmare klimat medför att avdunstningen av vatten ökar från sjöar och hav. Atmosfären kommer att innehålla mer vattenånga vilket leder till ökade nederbördsmängder. Risken för översvämningar blir större när vattennivåerna i sjöar och vattendrag ökar. I samband med extrema nederbördstillfällen kan vattennivåerna stiga relativt snabbt vilket skapar problem. Den ökande nederbörden kommer också att medföra högre grundvattennivåer, främst under vinterhalvåret. Det medför ökad översvämningsrisk eftersom marken oftare kommer att vara vattenmättad, mer regnvatten kommer då att rinna av på markytan.
Våra vattendrag är ibland uträtade och kulverterade och omgivande marker är hårdgjorda i större utsträckning jämfört med förr. Det medför en snabbare ytavrinning vid kraftiga regnväder vilket leder till ökade flöden i vattendragen och stigande vattennivåer i sjöarna. Sammantaget medför det att risken för översvämningar ökar. MSB har karterat översvämningsriskerna i Sverige och identiferat ett antal områden där konsekvenserna kan bli extra stora. Hotkartor har tagits fram för flöden med olika återkomsttid, se länkar i högerspalten för mer information. Bällstaån är det mest översvämningskänsliga vattendraget i Stockholm, men även för Mälaren är översvämningsrisken stor vid långvariga perioder med nederbörd. För Tyresåns sjösystem är översvämningsriskerna inte lika stora.
En översvämning påverkar inte bara bebyggelse och infrastruktur utan även naturmiljö, kulturmiljö och areella näringar i Mälardalen. När Nya Slussen har byggts minskar detta hot avsevärt, läs mer här om detta projekt. Här finns också Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren. Länsstyrelsen har också tagit fram särskilda riskkartor som visar vilka samhällsviktiga verksamheter som riskerar att översvämmas.
- Indikatorer
- Åtgärder