Värmeböljor och värmestress
Foto: Henrik Trygg
Värmebölja är ett begrepp som används för en längre period med höga dagstemperaturer. Det finns ingen vedertagen internationell definition och även i Sverige förekommer flera definitioner enligt SMHI. En definition är ”En sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25°C minst fem dagar i sträck”. En annan definition som använts i SMHIs regionala klimatprognoser är "En sammanhängande period med en dygnsmedeltemperatur över 20°C". En tredje variant är SMHIs varningssystem för höga temperaturer, där meddelande utfärdas om höga temperaturer om prognosen visar maximitemperaturer på minst 26°C tre dagar i följd.
Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Det gäller särskilt under de perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma hinner kroppen inte återhämta sig. Riskgrupperna vid värmebölja är äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans.
Människor i städer där värmeuppbygganden är stor riskerar i högre grad att utsättas för värmestress och värmerelaterade hälsoeffekter än människor bosatta utanför staden. Risken för värmestress ökar vid arbete utomhus och annan fysisk ansträngning i värme. Värmestressen innebär påfrestningar på hjärtat och blodcirkulationen. När inte svettningen klarar av att kyla kroppen stiger temperaturen i kroppen. I kombination med vätskebrist ökar påfrestningarna på kroppen.
Studier från Umeå universitet, Yrkes- och miljömedicin, visar att vid en dygnsmedeltemperatur på över 22–23°C under minst två dygn ökar dödligheten. En sådan medeltemperatur innebär ofta att det under dagen är över 30°C varmt och närmare 20°C på natten. SMHI har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet. Dagstemperaturer på 40°C kan bli aktuella vart tjugonde år i södra Sverige.
Indikatorer
Värmebölja
Högsommardagar
Tropiska dygn
Maximal dygnstemperatur
Maximal dygnsmedeltemperatur
Solinstrålning
Soltimmar
Markyta med krontäckning
- Peter Wiborn, Miljöförvaltningen
- Virginia Kustvall Larsson, Stadsbyggnadskontoret
Karteringar och analyser
Karteringar av värme i Stockholm
HazardSupport: Värmebölja i Stockholm
Värmekartläggning av Stockholms län
Nyheter
Identifikation av urbana värmeöar genom fjärranalys
Fysisk planering i ett varmare klimat
Värmeböljor utmanar stadsplanering
Klimat och hälsa - En kunskapssammanställning
Handlingsplan värmebölja för Region Stockholm
Nya klimatindikatorer för temperatur i Stockholm
Värmeböljor påverkar barns utelek
Ökad dödlighet under sommarens värmebölja 2018
Forskning och utveckling
Projektet C/O City
Forskningsprojekt om grön infrastruktur och lufttemperatur
Temperaturreglerande åtgärder i stadsmiljö
Beredskap för värmeböljor
Fakta
Värmebölja
Värmebölja – rekommendationer för äldreomsorg och LSS
Sommaren 2018 - en glimt av framtiden?
Tropiska nätter
Värmeböljor i Sverige
Värmeböljor i Europa och Sverige
Urbana värmeöar (Urban heat island)
Dokument
Värmekartläggning av Stockholms län
baserad på satellitdata, som visar högsta uppmätta yttemperatur. Den är tillgänglig
i Länsstyrelsens WebbGIS, läs mer här.