Klimatförändringar och klimatanpassning

Bild över klimatanpassad stadsmiljö
Illustration WSP i projektet C/O City

Klimatförändringarna medför att samhället måste anpassas till mer extrema väderhändelser än idag. Översvämningar och värmeböljor kommer att bli vanligare i framtiden. Det ställer krav på klimatanpassning vid stadsplanering, men också av den befintliga stadsmiljön.

Ett förändrat klimat med stigande medeltemperatur, ökad och mer intensiv nederbörd, förhöjda vattennivåer i sjöar och hav och förändrade flöden i vattendragen kommer att medföra negativa effekter för samhället. Redan idag kan skyfall inträffa men såväl frekvensen som regnmängderna förväntas att öka. Värmeböljor kommer att inträffa oftare och bli mer långvariga.

Bebyggelse, infrastruktur och tekniska försörjningssystem måste därför anpassas för att klara såväl dagens extrema väderhändelser som de klimatförändringar som väntar. Åtgärder som syftar till att skydda miljön bidrar också till att skydda människors liv, hälsa och egendom, när samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra.

Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Detta innefattar lokalisering och utformning av verksamheter och bebyggelse utifrån förväntade framtida klimatförhållanden. Det finns många olika klimatanpassningsåtgärder som kan vidtas, vilka berör grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, höjdsättning av mark och byggnader, skydd mot översvämningar med mera.

Människan påverkar klimatet

Idag pågår en global klimatförändring, vilken i Sverige bland annat medför stigande medeltemperatur, ökad nederbörd och stigande havsnivåer. Det råder stor enighet inom klimatforskningen om att det är människans utsläpp av växthusgaser som är orsaken till det varmare klimatet. Stockholms stad står inför utmaningen att anpassa staden till ett förändrat klimat. Utsläppsminskningar och klimatanpassning behöver därför genomföras samtidigt.

Varmare och blötare i Stockholms län

De ökande halterna av växthusgaser i atmosfären, främst koldioxid till följd av människans utsläpp, påverkar jordens strålningsbalans och är den främsta orsaken till den globala klimatförändringen. Det finns stor risk att jordens medeltemperatur kommer att öka mer än två grader till år 2100 om inte utsläppen av växthusgaser minskar radikalt. Statistik från SMHI visar att Sveriges klimat redan har blivit varmare och mer nederbördsrikt, för Stockholms del främst genom en stigande medeltemperatur.

Regional klimatanalys

Enligt SMHI:s regionala klimatanalys för Stockholms län från 2015 beräknas årsmedeltemperaturen för Stockholms län öka med 3-5 grader till år 2100. Årsnederbörden bedöms öka med 20-30 procent, och de extrema skyfallen blir vanligare: den maximala dygnsnederbörden beräknas öka med 20-30 procent. Tillrinningen till sjöar och vattendrag kommer att öka under vintern, men minska under vår och sommar. Det kommer att bli vanligare med värmeböljor och torka sommartid.

Läs mer i SMHI:s rapport, se länk i högerspalten.

Stigande havsnivåer

Enligt IPCC steg den globala havsnivån med 19 cm perioden 1901-2010. Den genomsnittliga årliga ökningen för havsnivåhöjningen var 3,2 mm/år för perioden 1993-2010. Den globala havsnivån kommer att fortsätta stiga, FN:s klimatpanel IPCC gör bedömningen att det kan bli upp till en meters global havsnivåhöjning till 2100. Med landhöjning borträknad innebär det drygt 40 cm höjning av havsnivån i Stockholm. Havsnivåhöjningen kommer att fortsätta under de följande århundrandena. Det förväntas bli tydliga regionala variationer i hur mycket havet kommer att stiga, där den största havsnivåhöjningen väntas ske i tropikerna.

Delområde TEMA.1.3
Senast uppdaterad: 2017-10-11
Kontakt

Artiklar

Nyheter

Klimatanpassning i Stockholm

Kort presentation av förväntade effekter av klimatförändringarna, och Stockholms stads arbete med klimatanpassning.

Dokument

Länkar

Mer information

Framtidens klimat i Stockholm

Kort sammanfattning av de senaste prognoserna för hur klimatet i Stockholms län kommer att förändras till år 2100.