Snö och is


Foto: Magnus Sannebro
Vintervädret i Stockholm har en betydande naturlig variation från år till år. Trendanalyser av långa tidsserier visar dock tydligt att den pågående klimatförändringen har minskat förekomsten av snö liksom isläggningen på Mälaren.

Vintervädret i Stockholm uppvisar stora naturliga variationer från år till år. Kalla snörika vintrar kan följas av milda vintrar med liten snömängd och kort tid med isläggning på sjöarna. Ett varmare klimat leder till att mer nederbörd faller som regn istället för snö. Isläggningen påverkas av att det blir varmare i luften, vilket värmer upp vattnet. När man analyserar de långsiktiga trenderna ser man tydligt att den pågående klimatförändringen har minskat förekomsten av snö liksom isläggningen på Mälaren.

Snöförekomsten mäts med två indikatorer: antal dagar med snötäcke och årligt maximalt snödjup. Mätningarna görs vid Observatorielunden i centrala Stockholm av SMHI. Som mest rapporterades 150 dagar med snötäcke vintern 1969/70, och som minst endast 11 dagar med snö 1972/73. Trenden visar tydligt att antalet dagar med snötäcke i Stockholm har minskat.

Även det maximala snödjupet under vintern har minskat sett över hela mätperioden sedan 1904. Från mitten av 1990-talet har snödjupet dock börjat öka igen. Medelvärdet för hela tidsperioden är 28 cm i årligt maximalt snödjup vid Observatorielunden. Det största snödjupet inträffade vintern 1908/09, då det var 76 cm. Den hittills snöfattigaste vintern var 1972/73, då det maximala snödjupet var endast 3 cm.

Systematiska observationer av isläggnings- och islossningsdatum i svenska sjöar utförs av SMHI. Det finns ingen mätstation inom Stockholms kommun. Indikatorn för isläggning redovisar därför antal dagar som Mälaren har varit istäckt vid mätstationen Skarven, som är en fjärd söder om Sigtuna. Här finns den längsta sammanhängande tidsserien i Östra Mälaren. För tidsperioden 1963 till nutid är det i genomsnitt drygt hundra dagar med istäcke per år. Flest isdagar vid Skarven var det 1985 med 149 dagar. Vintern 2019-2020 var den första säsongen som var helt isfri enligt SMHI:s statistik, beroende på en rekordvarm vinter. Trenden visar tydligt att antalet dagar med istäcke har minskat. Det beror främst på att det har blivit vanligare med tidig islossning, innan den 1 april. När det gäller tidpunkt för isläggning går det inte att se någon tydlig trend.

Indikatorer

Snötäcke

IndikatorTEMA.1.3.7.2 Antal dagar med minst 1 cm snödjup i Observatorielunden

Snödjup

IndikatorTEMA.1.3.7.3 Maximalt snödjup vid Observatorielunden, perioden december-april

Isläggning på Mälaren

IndikatorTEMA.1.3.7.4 Antal dagar per år med istäcke på Östra Mälaren vid mätstationen Skarven

Frostdagar

IndikatorTEMA.1.3.7.5 Antal frostdagar vid Observatorielunden
Tema TEMA.1.3.7
Senast uppdaterad: 2020-09-18
Kontakt

Snödjupskartan för Sverige

Hur är isläget?

Nyheter

Dokument

Fakta

Länkar