Värmeböljor och värmestress

Dykbild skärgården
Foto: Henrik Trygg
Klimatförändringarna kommer medföra fler och längre värmeböljor. Hårdgjorda ytor i städer lagrar värme vilket kan ha negativ hälsopåverkan. Värmeböljans längd har stor betydelse för hälsan liksom den maximala temperaturen och förekomsten av svala nätter.

Värmebölja är ett begrepp som används för en längre period med höga dagstemperaturer. Det finns ingen vedertagen internationell definition och även i Sverige förekommer flera definitioner enligt SMHI. En definition är ”En sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25°C minst fem dagar i sträck”. En annan definition som använts i SMHIs regionala klimatprognoser är "En sammanhängande period med en dygnsmedeltemperatur över 20°C". En tredje variant är SMHIs varningssystem för höga temperaturer, där meddelande utfärdas om höga temperaturer om prognosen visar maximitemperaturer på minst 26°C tre dagar i följd.

Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Det gäller särskilt under de perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma hinner kroppen inte återhämta sig. Riskgrupperna vid värmebölja är äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans.

Människor i städer där värmeuppbygganden är stor riskerar i högre grad att utsättas för värmestress och värmerelaterade hälsoeffekter än människor bosatta utanför staden. Risken för värmestress ökar vid arbete utomhus och annan fysisk ansträngning i värme. Värmestressen innebär påfrestningar på hjärtat och blodcirkulationen. När inte svettningen klarar av att kyla kroppen stiger temperaturen i kroppen. I kombination med vätskebrist ökar påfrestningarna på kroppen.

Studier från Umeå universitet, Yrkes- och miljömedicin, visar att vid en dygnsmedeltemperatur på över 22–23°C under minst två dygn ökar dödligheten. En sådan medeltemperatur innebär ofta att det under dagen är över 30°C varmt och närmare 20°C på natten. SMHI har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet. Dagstemperaturer på 40°C kan bli aktuella vart tjugonde år i södra Sverige.

Indikatorer

Solinstrålning

IndikatorTEMA.1.3.5.5 Solinstrålning vid Observatorielunden, årsvärden

Soltimmar

IndikatorTEMA.1.3.5.6 Antal soltimmar vid Observatorielunden, årsvärden

Högsommardagar

IndikatorTEMA.1.3.5.4 Antal högsommardagar vid Observatorielunden
Tema TEMA.1.3.5
Senast uppdaterad: 2019-01-16
Kontakt

Karteringar och analyser

Forskning och utveckling

Beredskap för värmeböljor

Här hittar du information om nytt värmevarningssystem för Sverige, samt rekommendationer från olika myndigheter.

Nyheter

Fakta

Värmeböljor i Sverige

Faktablad framtaget av SMHI, som redovisar statistik för landet och effekter av värmeböljor (2011).

Dokument

Stadsklimatet

Åtgärder för att sänka temperaturen i bebyggda områden, rapport från FOI och Göteborgs universitet (2012).

Media

Länkar