Utsläpp av växthusgaser

Bild av rök från Högdalenverkets skorsten
Foto: Igor Matejic

Stockholms stad arbetar målmedvetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Stockholms långsiktiga klimatmål är att staden ska vara fossilbränslefri år 2040. Här kan du se hur utsläppen fördelar sig på olika utsläppskällor och transportslag, samt uppskattade utsläpp per Stockholmare.

Stockholms stads mål är att fortsätta minska utsläppen av växthusgaser. Till en början 3,0 ton 2015. 2020 är målet 2,3 ton per stockholmare. Stadens långsiktiga klimatmål är att Stockholm ska vara fossilbränslefri 2040. Bland annat ska Stockholm satsa på förnybara energikällor, energieffektiva åtgärder och hållbara transporter utan fossila bränslen.

Utsläppen minskar enligt klimatmålen

Stadens mål för utsläpp av växthusgaser omfattar uppvärmning, elanvändning och transporter inom Stockholms geografiska område. Dessa utsläpp är 2,9 ton per invånare 2013 enligt miljöförvaltningens preliminära beräkningar – en minskning jämfört med 5,4 ton 1990 och 3,2 ton 2011.

Riksdagens mål för klimatpolitiken innebär att Sverige ska minska sina utsläpp med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Stockholms stads mål är att utsläppen ska vara under 2,3 ton per invånare 2020 vilket motsvarar en minskning på 57 procent under samma tid. Målen är inte helt jämförbara eftersom de delvis omfattar olika sektorer och beräknas på olika sätt. Riksdagsmålet omfattar till exempel inte verksamheter som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter medan Stockholms mål även inkluderar dessa anläggningar.

Utsläppen i Stockholm har hittills minskat i enlighet med dessa mål. Räknat per invånare har utsläppen minskat med 47 procent sedan 1990. Totalt sett är utsläppsminskningen i Stockholm 30 procent. Stadens etappmål är att utsläppen ska ligga under 3 ton per invånare 2015 vilket uppfylldes redan 2012 och 2013 och sannolikt även under 2014.

Långsiktigt ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Stadens mål är att Stockholm vara en fossilbränslefri stad 2040. 

Sektorn uppvärmning står för minskningen

Minskningen av växthusgasutsläppen har nästan uteslutande skett inom sektorn uppvärmning. Utsläppen från uppvärmning av byggnader har mer än halverats sedan 1990. Från knappt två miljoner ton till knappt en miljon ton koldioxidekvivalenter.

Utsläppen från elanvändning och gas, förutom till uppvärmning och transporter, har varierat mellan åren men har långsiktigt en minskande trend. Från mellan 0,65 och 0,7 miljoner ton fram till 2010. Därefter har utsläppen legat på mellan 0,50 och 0,55 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Sektorn transporter har legat konstant på samma utsläppsnivå de senaste 25 åren. Här ingår vägfordon, tåg, sjöfart och flygets starter och landningar vid Bromma flygplats.

Fjärrvärme och värmepumpar har ersatt oljan

I fjärrvärmeproduktionen har användningen av fossila bränslen minskat då oljeeldade pannor används i allt mindre utsträckning och kolet till viss del har ersatts med förnybara bränslen. Utbyggnaden av fjärrvärmen har inneburit att i stort sett alla oljepannor i större byggnader som flerbostadshus, kontorshus och affärsbyggnader har avvecklats. I övrig bebyggelse har oljepannor ersatts med värmepumpar. Den här omställningen har inneburit en betydande utsläppsminskning inom uppvärmningssektorn.

Minskningen av utsläppen från elanvändning beror på ökad elproduktion från förnybara källor, främst vindkraft, samt minskad import från länder som har en större andel fossilbaserad el. Mängden el som används har varit tämligen konstant.

Utsläppen från vägtrafiken relativt konstant

42 procent av växthusgasutsläppen orsakas av transporter. Utsläppen från vägtrafiken i Stockholm har varit relativt konstant sedan 1990-talet trots att befolkningen har ökat. Utsläppen beräknas med en trafikmodell som utgår ifrån trafikarbete, hastighet och fordonssammansättning. Det totala trafikarbetet i staden har minskat något sedan 2005. En omfördelning har dock skett mellan personbilar och lätta lastbilar, så att mer trafikarbete utgörs av lätta lastbilar och mindre med personbilar.

Personbilar har en positiv trend med nya bilar som är bränslesnålare än äldre samt att förnybara bränslen används i allt högre utsträckning. Personbilarnas andel av växthusgasutsläppen i staden beräknas till cirka 20 procent. Teknikutvecklingen av varutransportbilar och tyngre lastbilar har inte varit lika snabb som för personbilarna. Lastbilarnas andel av växthusgasutsläppen i staden beräknas till cirka 12 procent.

Bussar inom kollektivtrafiken drivs till 75 procent med förnybara drivmedel. Bussarnas andel av växthusgasutsläppen i staden beräknas till 2 procent. All tågtrafik sker med el. Den upphandlade elen uppfyller kraven för miljömärkning. Spårtrafikens andel av växthusgasutsläppen i staden beräknas vara mindre än en promille. 

Utsläppen av växthusgaser från sjöfarten beräknas bara för sträckan som fartygen går inom stadens geografiska gräns samt när fartygen ligger vid kaj. Sjöfartens andel av växthusgasutsläppen i staden beräknas vara mindre än en procent. Utsläppen från flygtrafiken beräknas för trafiken till och från Bromma flygplats och då enbart för start och landning upp till 915 meters höjd. Flygfikens andel av växthusgasutsläppen i staden beräknas vara mindre än en procent.

Arbetsmaskinernas andel av växthusgasutsläppen i staden beräknas till 4 procent, men statistiken är osäker och är svår att använda för trendanalyser.

 

 

Delområde TEMA.1.1
Senast uppdaterad: 2017-02-24
Kontakt
  • Miljöförvaltningen

Nyheter

Dokument

Fakta

Länkar