Utsläpp av växthusgaser

Bild av rök från Högdalenverkets skorsten
Foto: Igor Matejic
Stockholms stad arbetar målmedvetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Stockholms långsiktiga klimatmål är att staden ska vara fossilfri år 2040. Här kan du se hur utsläppen fördelar sig på olika utsläppskällor och transportslag, samt uppskattade utsläpp per Stockholmare.
Stockholms stads mål är att fortsätta minska utsläppen av växthusgaser. 2023 är målet 1,5 ton per stockholmare. Stadens långsiktiga klimatmål är att Stockholm ska vara fossilfri 2040. Bland annat ska Stockholm satsa på förnybara energikällor, energieffektiva åtgärder och hållbara transporter utan fossila bränslen.

Utsläppen minskar enligt klimatmålen

Stadens mål för utsläpp av växthusgaser omfattar uppvärmning, elanvändning och transporter inom Stockholms geografiska område. Dessa utsläpp är 2,0 ton per invånare 2018 – en minskning jämfört med 5,4 ton 1990 och 3,2 ton 2011. Det finns flera nationella och internationella klimatmål. Målen är inte helt jämförbara med Stockholms mål eftersom de delvis omfattar olika sektorer och beräknas på olika sätt.

Sveriges riksdag beslutade 2017 om ett nytt klimatpolitiskt ramverk som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Ett klimatmål är att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Klimatlagen ska se till att regeringens klimatpolitik utgår från miljömålen och det klimatpolitiska rådet ska ha som uppgift att hjälpa regeringen med en oberoende utvärdering av hur deras politik är förenlig med miljömålen.

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen ska vara noll senast 2045. Det innebär att utsläppen inom Sveriges gränser ska minska med minst 85 procent till 2045 jämfört med 1990. Resterande utsläpp ska kompenseras för med kompletterande åtgärder, t.ex. upptag av koldioxid i skog och mark till följd av åtgärder eller bio-CCS.

EU har klimatmål till 2020 och 2030. Enligt målen ska utsläppen minska med 20 procent till 2020 och med 40 procent till 2030 jämfört med 1990. I målet ingår utsläpp från den icke-handlande sektorn.

I Parisavtalet, som trädde i kraft 2016, har världens länder enats om att den globala temperaturökningen ska hållas under två grader och att länderna ska sträva efter att hålla temperaturökningen under 1,5 grader.

Sektorn uppvärmning står för minskningen

Den främsta minskningen av växthusgasutsläppen har skett inom sektorn uppvärmning. Utsläppen från uppvärmning av byggnader har minskat med ungefär 70 procent sedan 1990. Från knappt två miljoner ton till cirka 0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Utsläppen från elanvändning och gas, förutom till uppvärmning och transporter, har minskat med ungefär 40 procent sedan 1990. Från ungefär 0,7 miljoner ton till 0,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Utsläppen från transportsektorn har inte minskat i samma takt som de övriga sektorerna. Sedan 1990 har utsläppen från transporter minskat med ungefär 10 procent. Här ingår vägfordon, tåg, sjöfart och flygets starter och landningar vid Bromma flygplats.

Fjärrvärme och värmepumpar har ersatt oljan

I fjärrvärmeproduktionen har användningen av fossila bränslen minskat då oljeeldade pannor används i allt mindre utsträckning och kolet har ersatts med förnybara bränslen. Utbyggnaden av fjärrvärmen har inneburit att i stort sett alla oljepannor i större byggnader som flerbostadshus, kontorshus och affärsbyggnader har avvecklats. I övrig bebyggelse har oljepannor ersatts med värmepumpar. Den här omställningen har inneburit en betydande utsläppsminskning inom uppvärmningssektorn.

I och med en minskad användning av fossila bränslen i den nordiska elproduktionen minskar utsläppen från elanvändningen. Mängden el som används har varit tämligen konstant.

Utsläppen från vägtrafiken relativt konstant

Nästan hälften av växthusgasutsläppen orsakas av transporter. Vägtransporter dominerar och står för cirka 80 procent av de totala utsläppen från transporter. Totalt sett har utsläppen från vägtrafik minskat med cirka 25 procent sedan 1990. Detta beror på en högre inblandning av förnybara bränslen i bensin och diesel, bränslesnålare fordon, fler miljöbilar, trängselskatter m.m.

Utsläppen från vägtrafiken beräknas med en trafikmodell som utgår ifrån trafikarbete, hastighet och fordonssammansättning. Trafikarbetet inom stadens geografiska gränser har minskat både 2018 och 2019. Sett över de senaste 10 åren har dock trafikarbetet ökat. Trafikökningen beror huvudsakligen på den ökade befolkningen i Stockholms stad och grannkommunerna som resulterar i ett ökat bilinnehav och en ökad bilanvändning.

Tema TEMA.1.1
Senast uppdaterad: 2020-07-09
Kontakt
Tema

Nyheter

Dokument

Fakta

Länkar