Den långsiktiga trenden är att luftkvaliteten i Stockholm blivit mycket bättre i och med att utsläppen av många luftföroreningar minskat kraftigt.
Strängare utsläppskrav på fordon och industrier i Europa, utbyggnad av fjärrvärme, infasning av renare bränslen och elbilar, införande av miljözoner, trängselskatt, dubbdäcksförbud och dammbindningsåtgärder har alla bidragit till förbättrad luftkvalitet i staden.
Miljökvalitetsnormen för partiklar och kvävedioxid klaras
Partiklar (PM10) och kvävedioxid är luftföroreningar med de högsta nivåerna i Stockholm. Årsrapporten för luften i Stockholm år 2023 visar att luftkvaliteten för de flesta luftföroreningar ligger inom godkända nivåer, där alla miljökvalitetsnormer klarades förutom kolmonoxid på Sveavägen och ozon i taknivå vid Torkel Knutssonsgatan på Södermalm.
Förutom miljökvalitetsnormer finns även striktare nationella mål för att skydda människors hälsa. För att nå miljömålen och kommande skärpta lagkrav måste utsläppen minska ytterligare.
Under år 2023 klarades inte miljökvalitetsmålen avseende partiklar (PM10) vid mätstationerna Hornsgatan, Sveavägen och E4/E20 Lilla Essingen. För kvävedioxid klarades inte miljökvalitetsmålen vid mätstationerna Hornsgatan och E4/E20 Lilla Essingen.
Reviderat luftdirektiv
Inom kort skärper EU de lagstadgade nivåerna för halter av luftföroreningar med tanke på dagens kunskap om hur människors hälsa påverkas och då särskilt känsliga grupper. Detta görs för att forskningen har påvisat negativa hälsoeffekter vid allt lägre nivåer. För Sveriges del innebär det att skarpare miljökvalitetsnormer ska nås till år 2030.
Östra Sveriges Luftvårdsförbund
Staden är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund som övervakar, analyserar och beskriver luftkvaliteten i medlemskommunerna.
Driften av förbundets miljöövervakningssystem sköts av SLB-analys som är en enhet inom miljöförvaltningen i Stockholms stad.
