Spridning av koppar

Koppar läcker långsamt ut från produkter som exponeras i fuktiga miljöer eller utsätts för slitage. Nedan redovisas de mest betydande källorna.

Spridning av koppar från källor i Stockholm.
Färgruta Tappvattensystem
Färgruta Vägtrafik
Färgruta Spårtrafik
Färgruta Tak- och fasadmaterial
Färgruta Jordtag och jordlinor
Färgruta Båtbottenfärg
Färgruta Fordonstvätt
Färgruta Punktkällor
Färgruta Dricksvatten
Färgruta Asfalt
Datakälla: Sörme m.fl. 2001, Goods in the antroposphere as a metal emission source. Sörme och Lagerkvist, 2002. Sources of heavy metals in urban wastewater in Stockholm.

Kommentar

Koppar läcker långsamt ut från produkter som exponeras i fuktiga miljöer eller utsätts för slitage. Det totala läckaget är cirka 17 ton per år, vilket inkluderar emissioner från bl.a bromsbelägg (6,2 ton). tappvattenledningar (3,5 ton), kontaktledningar (2 ton) och koppartak (1,2 ton).

Dessa fyra användningsområden som är av störst betydelse för miljösituationen i Stockholm utgör dock bara en liten del av den totala användningen. Under 1999 beräknades utsläppet till 13 ton koppar per år, vilket innebär en ökning på nästan 4 ton koppar till 2013. Denna ökning kan främst förklaras av befolkningstillväxten (nästan +25 %), vilket till exempel medför en ökad trafikbelastning (inklusive slitage från asfalt och bromsbelägg). Vissa källor till koppar har dock minskat, vilket inkluderar koppar från fordonstvätt, punktkällor och tappvattensystemet. Den sistnämnda minskningen beror bland annat på att vi använder mindre vatten per person, samt att kopparn till viss del bytts ut till andra material i rör och värmeväxlare. Denna minskning är dock osäker, då det saknas studier på hur stor del av koppar som bytts ut i vattensystemet.
Indikator TEMA.6.1.6
Senast uppdaterad: 2016-03-23
Ansvarig organisation
  • Miljöförvaltningen
Kontakt