Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Koppar i rötslam

Indikator TEMA.6.21.7

Kopparkoncentrationen i slam är en bra indikator på övergången från koppar till alternativa material i tappvattensystem. Slammets innehåll av koppar utgörs till stor del, mer än 50 procent, av korrosionsprodukter från tappvattensystem.

Medelkoncentration av koppar i rötslam.

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/kg ts)

0

Totalt 3-årsmedel

1995

410

1

Totalt 3-årsmedel

1996

426

2

Totalt 3-årsmedel

1997

434

3

Totalt 3-årsmedel

1998

428

4

Totalt 3-årsmedel

1999

414

5

Totalt 3-årsmedel

2000

400

6

Totalt 3-årsmedel

2001

389

7

Totalt 3-årsmedel

2002

383

8

Totalt 3-årsmedel

2003

378

9

Totalt 3-årsmedel

2004

377

10

Totalt 3-årsmedel

2005

373

11

Totalt 3-årsmedel

2006

372

12

Totalt 3-årsmedel

2007

375

13

Totalt 3-årsmedel

2008

377

14

Totalt 3-årsmedel

2009

387

15

Totalt 3-årsmedel

2010

399

16

Totalt 3-årsmedel

2011

418

17

Totalt 3-årsmedel

2012

424

18

Totalt 3-årsmedel

2013

421

19

Totalt 3-årsmedel

2014

416

20

Totalt 3-årsmedel

2015

406

21

Totalt 3-årsmedel

2016

397

22

Totalt 3-årsmedel

2017

385

23

Totalt 3-årsmedel

2018

377

24

Totalt 3-årsmedel

2019

374

25

Totalt 3-årsmedel

2020

375

26

Totalt 3-årsmedel

2021

385

27

Totalt 3-årsmedel

2022

388

28

Totalt 3-årsmedel

2023

376

29

Bromma

1995

430

30

Bromma

1996

460

31

Bromma

1997

440

32

Bromma

1998

420

33

Bromma

1999

440

34

Bromma

2000

390

35

Bromma

2001

350

36

Bromma

2002

370

37

Bromma

2003

343

38

Bromma

2004

350

39

Bromma

2004

350

40

Bromma

2005

350

41

Bromma

2006

350

42

Bromma

2007

390

43

Bromma

2008

370

44

Bromma

2009

400

45

Bromma

2010

420

46

Bromma

2011

440

47

Bromma

2012

409

48

Bromma

2013

420

49

Bromma

2014

400

50

Bromma

2015

390

51

Bromma

2016

400

52

Bromma

2017

410

53

Bromma

2018

385

54

Bromma

2019

400

55

Bromma

2020

413

56

Bromma

2021

399

57

Bromma

2022

399

58

Bromma

2023

410

59

Henriksdal

1995

420

60

Henriksdal

1996

440

61

Henriksdal

1997

430

62

Henriksdal

1998

400

63

Henriksdal

1999

390

64

Henriksdal

2000

390

65

Henriksdal

2001

380

66

Henriksdal

2002

390

67

Henriksdal

2003

393

68

Henriksdal

2004

380

69

Henriksdal

2004

380

70

Henriksdal

2005

370

71

Henriksdal

2006

380

72

Henriksdal

2007

380

73

Henriksdal

2008

390

74

Henriksdal

2009

400

75

Henriksdal

2010

420

76

Henriksdal

2011

430

77

Henriksdal

2012

424

78

Henriksdal

2013

410

79

Henriksdal

2014

420

80

Henriksdal

2015

390

81

Henriksdal

2016

380

82

Henriksdal

2017

370

83

Henriksdal

2018

357

84

Henriksdal

2019

370

85

Henriksdal

2020

376

86

Henriksdal

2021

390

87

Henriksdal

2022

382

88

Henriksdal

2023

365

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Kopparhalten i slammet har varit stabil i flera år fram till år 2008. Därefter ökade halten för att de senaste åren minska igen. Orsaken till ökningen runt år år 2010 är oklar. Korrosion av kopparledningar och armaturer är den dominerande källan till koppar i slammet.

I en av tunnlarna till Bromma reningsverk (Hässelbytunneln) har det tidvis varit förhöja kopparhalter. Även i det renade utgående vattnet från Bromma har kopparhalten stundom varit högre än normalt. Spårning gjordes under år 2016 men källan påträffades inte.

Det nuvarande gränsvärdet för koppar vid användning av slam för jordbruksändamål, är satt till 600 mg/kg ts, vilket både Bromma och Henriksdal uppfyller.

Ansvarig organisation
  • Miljöförvaltningen
  • Stockholm Vatten och Avfall
Kontakt
Uppdaterad: 2024-04-10