I Stockholms stad finns alla de fem arter som förekommer i länet: vanlig groda, åkergroda, vanlig padda samt större och mindre vattensalamander. Groddjuren trivs i en sammanhängande mosaik av våtmarker, småvatten, skogsdungar och öppna gräsmarker. Många livsmiljöer har försvunnit eller splittrats upp i samband med stadens utbredning, men med lite hjälp kan groddjuren fortsätta ha livskraftiga populationer i Stockholm, så att nya generationer kan uppleva deras naturpedagogiska värden. Groddjur ingår i stadens miljöövervakning av biologisk mångfald. Läs mer om deras tillstånd och vad staden gör för dem här på sidan.
Groddjur
Större vattensalamander. Foto: Johan Pontén
Groddjuren minskar kraftigt i hela världen. I Stockholm är situationen också trängd, men förutsättningarna har på senare år förbättrats genom förstärkningsåtgärder på många håll. Stadens egna inventeringar bekräftar att groddjursfaunan svarat på detta.
- Indikatorer
- Åtgärder
- Sammanfattning
Vad gör Stockholms stad för groddjuren?
I Stockholm lever arterna vanlig padda, vanlig groda, åkergroda samt större och mindre vattensalamander. Samtliga är beroende av småvatten där de förökar sig, skogsområden och dungar i närheten där de kan övervintra i rishögar, död ved och stenrösen, samt öppnare marker där de kan jaga. Staden har under senare tid bedrivit operativt åtgärdsarbete för groddjuren inom flera projekt, bland annat projektet Grodkollen, se åtgärdsflik. Exempel på åtgärder är att förstärka groddjurens livsmiljöer genom att anlägga groddammar och övervintringsplatser samt förbättra deras spridningsmöjligheter genom grodtunnlar under vägar.
Varför jobbar Stockholms stad med groddjur?
Stockholms stad arbetar aktivt med habitatförbättrande åtgärder för groddjur. Groddjuren är så kallade paraplyarter för många andra djur. Det vill säga att om man har groddjur i landskapet kan man räkna med många fler arter. Groddjur är på så sätt en viktig artgrupp för Stockholms biologiska mångfald. Eftersom de är känsliga för föroreningar är de även en indikator för god vattenkvalitet. Groddjuren är också duktiga på att jaga insekter, såsom mygglarver, och bidrar därmed med en högt uppskattad ekosystemtjänst.
En annan anledning till att Stockholm arbetar med groddjur är att flera av arterna skyddas i EU:s art- och habitatdirektiv. Djuren får inte avsiktligt skadas eller dödas enligt lag, och när det gäller den större vattensalamandern och åkergrodan får inte heller deras fortplantningsområden eller viloplatser förstöras. Det innebär att hänsyn behöver tas när staden byggs ut.