Kräldjur

Skogsödla
Skogsödla. Foto: Johan Pontén

Kräldjur syns tämligen sällan i Stockholm, utöver i stadens större naturområden. Lämpliga livsmiljöer har blivit sällsynta och barriärerna många. Det finns dock ännu möjligheter att förbättra förutsättningarna genom att tillskapa nya, värdefulla kräldjursmiljöer i staden.

Stockholm hyser fem kräldjursarter: vanlig snok, huggorm, kopparödla, skogsödla samt den ovanliga hasselsnoken. Samtliga är fridlysta, och hasselsnoken är rödlistad (kategori Sårbar). Att de är fridlysta innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. Undantaget är om du hittar en huggorm på din tomt. Då får du fånga in och flytta den.

För att upprätthålla livskraftiga populationer av kräldjur i Stockholm behöver man värna om både deras jaktmarker, solplatser, skydds- och övervintringslokaler samt spridningsvägar där emellan.

Åtgärder

Genomförd

Lövsta våtmark och dammsystem

Åtgärd TEMA.4.3.4.2 Lövsta våtmark och dammsystem var ett LONA-projekt (Lokalt naturvårdsprojekt) som finansierades av Hässelby-Vällingby sdf, Hässelby Golf AB, Kyrkhamns Fältskola och Länsstyrelsen. Totalt har hela projektet sedan starten 2002 kostat drygt 1 miljon kr.
Genomförd

Kaknäs ängar - restaurering av stora och lilla dammen

Åtgärd TEMA.4.3.4.2 Isbladskärret och Lillsjön är Djurgårdens enda större våtmarksområden. För att säkra överlevnadsmöjligheter och genetisk variation hos mång av de arter som finns i området och är beroende av vattenmiljöer, till exempel den större vattensalamander, är det viktigt att tillskapa fler vattenbiotoper. Projektet Kaknäs Ängar syftade till att öka naturvärdena i närområdet men också för Djurgården som helhet.
Delområde TEMA.4.3.4
Senast uppdaterad: 2017-11-22
Kontakt

Mer information