Natur

Landskap och biotoper Arter och artgrupper Ekosystemtjänster

Stockholmarna har en för storstäder unikt nära och tillgänglig grönstruktur genom större sammanhängande naturområden, sjöar, vattendrag, parker och grönstråk. Drygt hälften av kommunens area består av grön- och blåytor. Här finns flera områden med höga naturvärden, såsom de stora ekbestånden på Norra Djurgården. Behovet av mark är stort för den växande staden. Staden arbetar därför med förstärkningsåtgärder och hänsyn i grönstrukturen för att stärka den biologiska mångfalden och säkra olika ekosystemtjänster, även i den bebyggda miljön.

En tredjedel av grön- och blåytorna är skyddade

Drygt hälften av kommunens area består av grön- och blåytor. Stockholmarna har en för storstäder unikt nära och tillgänglig grönstruktur genom större sammanhängande naturområden, sjöar, vattendrag, parker och grönstråk. Här finns flera områden med höga naturvärden, såsom de stora ekbestånden på Norra Djurgården.

En tredjedel av grön- och blåytorna i Stockholm är skyddade i form av natur- och kulturreservat, strandskydd med mera. I staden finns hittills åtta naturreservat och ett kulturreservat. Det senast inrättade reservatet är Älvsjö naturreservat som beslutades den 14 december 2015. Ytterligare tre reservat är föreslagna.

Förstärkningsåtgärder och kompensation allt viktigare

Befolkningstillväxten och stadens utbyggnad hör till de främsta orsakerna till att grönstrukturen påverkas. Samtidigt ökar både behovet av grönska och rekreation i närmiljön liksom trycket på parker och naturområden i en allt tätare stad med fler invånare. Särskild hänsyn behöver tas vid exploatering för att minimera risken att viktiga natur- och rekreationsvärden på sikt förloras på grund av ytförlust eller barriäreffekter. I samband med att Stockholm växer arbetar staden därför med förstärkningsåtgärder och ekologisk kompensation. Staden har bland annat utvecklat den så kallade ”grönytefaktorn” som används för att arbeta med ekosystemtjänster i bebyggelseprojekt.

Allt fler stockholmare vistas i närnaturen. Särskilt i innerstadens parker är besökstrycket högt. Genom omvandling av industrimark till bostadsbebyggelse har nya grönytor skapats och tillgängligheten till stadens strandlinje ökat. 82 procent av Stockholms 180 km långa strandlinje är idag tillgänglig eller framkomlig för allmänheten.

Riktade åtgärder för att behålla hotade växt- och djurarter

Mångfalden av växt- och djurarter har minskat i Stockholms stad under framför allt senare delen av 1900-talet, särskilt vad gäller kransalger, fiskar, mossor, lavar, svampar och insekter. Groddjur tillhör en särskilt utsatt grupp, där flera arter gått tillbaka starkt de senaste decennierna. Det är tydligt att många hotade växt- och djurarter, även i skyddad natur, behöver riktad skötsel för att finnas kvar. Staden arbetar med såväl lagskydd av natur som åtgärder i och utanför skyddade områden. Exempel på förstärkande åtgärder är restaurering av småvatten för groddjur och skötsel av ekmiljöer för att gynna den biologiska mångfalden. Ideella insatser i parkområden, exempelvis genom brukaravtal mellan koloniträdgårdsföreningar och staden, bidrar också till det samlade naturvårdsarbetet.

Bakgrund och problembild

De gröna frågorna lyfts allt mer i samhället genom en ökad insikt om de hälsofördelar vi får från naturen, bland annat ökat välbefinnande, bättre koncentration, minskad stress, lägre sjuktal samt möjlighet till träning.

Försvagade eller fragmenterade livsmiljöer är de främsta påverkansfaktorerna för biologisk mångfald. Bebyggelsetrycket ökar vilket innebär att vitala ekologiska funktioner i grönstrukturen påverkas. Samtidigt ökar grönstrukturens betydelse för en snabbt växande stadsbefolkning. Detta innebär att staden behöver arbeta strukturerat med förstärknings-åtgärder och hänsyn i naturmiljön samt med att säkra olika ekosystemtjänster även i den bebyggda miljön. Exempel på ekosystemtjänster som är viktiga att beakta i planprocessen är grönskans påverkan på det lokala klimatet, grönytors möjlighet att ta omhand dagvatten, grönskans bullerdämpande effekt, pollinering, pedagogiska värden, samt rekreativa, estetiska och andra sociala värden.

Lagkrav och mål

Flera av de nationella miljökvalitetsmålen, särskilt Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, och God bebyggd miljö samt dess preciseringar, omfattar den tätortsnära naturen och dess betydelse för människors rekreation och hälsa, biologisk mångfald och övriga ekosystemtjänster.

Lagkrav gällande naturreservat, kulturreservat, naturminne och nationalstadspark finns i 7 kap 4-10 §§ samt 4 kap 7 § miljöbalken.

Om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är de direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande som vi får från naturen. Ekosystemen ger mat och material, renar vatten och luft, binder jord och ger oss rekreationsmiljöer med mera. Vissa ekosystemtjänster upplevs som mer betydelsefulla i tätbebyggda områden för att vår fysiska miljö ska vara bra att leva i. Det handlar till exempel om rening av vatten, skugga från träd och grönskande rekreationsområden.

Biologisk mångfald, det vill säga variation av gener, arter, ekosystem och ekologiska funktioner, är avgörande för att ekosystem ska fungera och kunna bidra med ekosystemtjänster. Minskad biologisk mångfald i multifunktionella ekosystem sker ofta på bekostnad av andra ekosystemtjänster såsom temperaturreglering, flödesreglering, dagvattenhantering och rekreation. Biologisk mångfald kan användas som en generell indikator för tillståndet för reglerande ekosystemtjänster, och i viss mån även för kulturella ekosystemtjänster såsom rekreation.

Biologisk mångfald, livsmiljöer och ekologiska samband är så kallade stödjande ekosystemtjänster; utan dem kan många av de växt- och djurarter som levererar andra ekosystemtjänster inte överleva. Ur ekologisk synpunkt är ett naturområde stabilare ju större det är, ju större mångfald av arter och livsmiljöer det hyser samt ju mer sammanlänkat det är med andra naturområden. Stabila ekosystem kan stå emot stress, som exempelvis extremväder och sjukdomsangrepp bättre, och har större möjlighet att fortleva på sikt.

Huvudområde TEMA.4
Senast uppdaterad: 2017-03-29
Kontakt

Läs mer