Artrika gräsmarker

Ängsflora
Foto: Johan Pontén

Artrika slåtterängar och betesmarker är idag ovanliga. I Stockholm finns de främst i naturreservaten, som har en anpassad skötsel. Här kan du ännu träffa på sällsynta växter som backsippa eller solvända.

Artrika ängsmarker är en av de mest hotade naturtyperna i landet. I Stockholm finns omkring 2 000 hektar öppen gräsmark, vilken utgör drygt 9% av stadens yta. En mycket liten del av gräsmarkerna har ännu kvar en vild, artrik ängsflora, som en rest av det gamla jordbrukslandskapet. De betesdjur och den slåtter som en gång skapade blomstrande hagar och ängar är idag en bristvara; vi hittar blomstermarkerna främst i stadens skyddade naturområden, som har en anpassad skötsel.

I de moderna välgödslade och klippta gräsmattorna trivs väldigt få ängsväxter. Exempel på numera sällsynta arter som ännu påträffas i Stockholm är korskovall, backsippa, jungfrulin, darrgräs och solvända. Dessa växter gynnas av traditionell hävd, det vill säga att man slår gräset årligen och tar upp höet eller låter får och kor beta. I de artrika ängsmarkerna trivs även en mångfald fjärilar, bin och andra insekter. Vissa fåglar är också beroende av hävdade gräsmarker för sin häckning, till exempel ängspiplärka och sånglärka, som numera är rödlistade i landet.

Fysiska åtgärder

Genomförd

Stödodling på Skansen

Åtgärd TEMA.4.1.4.6 I samband med Biologisk Utveckling av Stockholm (BUS) etablerades år 2001 en stödodling på Skansen. Syftet var att odlingen skulle kunna bli en värdefull genbank om växtbestånden ute på stan skulle bli kritiskt små eller hotas. Stödodlingen, som var ett samarbete mellan Skansen och miljöförvaltningen, fick bästa tänkbara läge i Skansens stadskvarter utmed södra fasaden av Skomakarlängan vid Glashyttetorget.

Skötselåtgärder

Genomförs kontinuerligt

Traditionell ängsskötsel i Nackareservatet

Åtgärd TEMA.4.1.4.8 Fastighetskontoret har lagt om skötseln på flera av Nackareservatets ängsmarker under 2017. Målet är att höja ängarnas naturvärden och skapa mer blomrika ängar.
Påbörjad

Järva naturutvecklingsområde

Åtgärd TEMA.4.1.4.6 Järvafältet är stort, sammanhängande och värdefullt grönområde med en rik kulturhistoria. Området hyser en mångfald av biotoper och funktioner för såväl natur och rekreation, varför en fortsatt utveckling är aktuellt. Området ingår delvis i Igelbäckens kulturreservat som Stockholms stad bildade år 2006 för att bevara och utveckla odlingslandskapet.
Påbörjad

Kaknäs Ängar naturutvecklingsområde

Åtgärd TEMA.4.1.4.6 Isbladskärret och Lillsjön är Djurgårdens enda större våtmarksområden. För att säkra överlevnadsmöjligheter och genetisk variation hos de arter som är kopplade till våtmarksområdena, till exempelvis den större vattensalamandern, är det viktigt att tillskapa fler vattenbiotoper. Projektet Kaknäs Ängar syftade till att öka naturvärdena i närområdet men också för Djurgården som helhet.
Förslag till åtgärd

Högdalstopparna naturutvecklingsområde

Åtgärd TEMA.4.1.4.7 Högdalstopparna utgörs av Fagersjötoppen, Hökarängstoppen och Högdalstoppen. Tillsammans utgör de ett tippområde bestående utav rivnings- och schaktmassor som tippats här sedan 1960-talet. Tippverksamheten avslutades år 2001 och området har spontant börjat användas som naturrekreationsområde. Högdalstippen håller en stor artrikedom av fåglar, fjärilar, växter och groddjur. Här kan bland annat häckande törnskata, sparvhök och kattuggla ses.
Delområde TEMA.4.1.4
Senast uppdaterad: 2017-10-12
Kontakt

Dokument

ÖGA-inventering 2012

Återinventering av gräsmarker Stockholms stads naturreservat 2006-2012
Sammanfattning av resultat