Faunapassager

En av ekodukterna i Hammarby
En av ekodukterna/sociodukterna i Hammarby Sjöstad, södra Stockholm. Foto: Johan Pontén

Att skapa strategiska samband för människor och djur mellan naturområden blir allt mer angeläget när staden växer. Genom att binda ihop landskapet för olika organismer skapas förutsättningar för ekosystemens fortlevnad, samtidigt som viltolyckorna minskar och tillgängligheten ökar.

Studier visar att ekodukter/sociodukter används av ett brett spektrum av artgrupper, att de kan gynna den biologiska mångfalden, samt bidra till att mildra effekterna av ekologisk fragmentering av infrastruktur.

Faunapassager kan ta många olika utseenden, storlekar och placeringar i stadsrummet. Faunapassager är oftast över- eller underliggande spridningsvägar som gör det möjligt för olika organismer,och ibland även människor, att ta sig förbi barriärer, från ett naturområde till ett annat. Spridningsvägar kan också ligga i marknivå. I staden utgörs barriärerna ofta av stora, vältrafikerade vägar och spår.

Faunapassager finns i form av större ekodukter för till exempelvis storvilt och människor, mindre faunapassager för småvilt så som hare, räv och grävling, groddjurstunnlar för grodjur, som kombinerade ekodukter/sociodukter för även människor med mer. Faunapssager kan även utgöra en del av ett eksamband. Faunapassager ska utformas utifrån den eller de organismgrupper som man vill underlätta en spridning eller skapa samband för.

I Stockholm har till exempelvis flera grodtunnlar anlagts. Två stycken finns vid Spångavägen i Bromma, och en annan under Bobergsgatan i Norra Djurgårdsstaden. Med hjälp av fångstarmar ser man till att groddjuren lyckas hitta fram till tunnelmynningarna så att de säkert kan passera under vägarna. Vid en internationell utblick hittas goda exempel på ekologiskt utformade ekodukter i bland annat Holland och Tyskland.

Åtgärder

Förslag till åtgärd

Ekodukt mellan Ältasjön och Flaten

Åtgärd TEMA.4.1.7.1 Syftet med åtgärden är att återskapa kontakten mellan Ältasjön och Flaten, genom att anlägga en ekodukt över Tyresövägen. Detta skulle utveckla natur- och rekreationsvärdena i området.
Förslag till åtgärd

Drottningsholmsvägen - grodtunnel

Åtgärd TEMA.4.1.7.8 För att underlätta en spridning av större vattensalamander, och andra mindre djur som till exempel igelkott, mellan Judanskogen och Olovslundsparken föreslås en grodtunnel under Drottningholmsvägen. En grodtunnel har tidigare anlagts vid Spångavägen i Bromma med goda resultat. Att skapa kontakt mellan Judarn och Olovslund skulle dramatiskt bidra till att stärka den större vattensalamanderns långsiktiga överlevnad.
Förslag till åtgärd

Hansta - groddjurspassage Akallavägen

Åtgärd TEMA.4.1.7.8 För att den större vattensalamandern, andra groddjur och reptiler samt andra djur, ska kunna sprida sig mellan Hansta och Järva behöver de passera Akallaleden. I dagsläget finns två passager under denna väg. Den ena är den kulvert genom vilken Igelbäcken rinner och den andra är en viadukt där en gångväg passerar under trafikleden. Åtgärden är ett alternativ till den ekodukt som föreslagits för Akallaleden.
Förslag till åtgärd

Örby - Faunapassage Örbyleden

Åtgärd TEMA.4.1.7.8 Örbyleden utgör idag en kraftig barriär för såväl människor som för växt- och djurlivets spridning mellan norra Fagersjöskogen och Majroskogen, i södra Stockholm. Området är en viktig del av stadens gröna infrastruktur som en förlängning in i Stockholm av Hanvedenkilen. För att motverka fragmenteringen och knyta ihop landskapet föreslås en faunapassage i form av en ekodukt över leden. Detta skulle kunna realiseras i samband med kommande omläggning av leden och den planerade exploateringen.
Förslag till åtgärd

Ekodukt/sociodukt Akallavägen

Åtgärd TEMA.4.1.7.8 Mellan Akalla och den framtida Barkarbystaden i Järfälla kommun är den regionala Järvakilen smal och korsas av Akallalänken och Norrviksvägen. I samband med att Järfälla kommun bygger ut Barkabystaden har kommunen för avsikt att upprätta reservat i den del av det gamla flygfältet som kopplar mot kulturreservatet Igelbäcken i Stockholms stad. En ekodukt/sociodukt i lämpligt läge är
högt prioriterad då den kan stärka kopplingen mellan de nämnda reservaten samt Hansa naturreservat.
Förslag till åtgärd

Ekodukt/sociodukt Bergslagsvägen

Åtgärd TEMA.4.1.7.9 En ekodukt/sociodukt över Bergslagsvägen mellan Judarn och Kyrksjön kan stärka sambandet mellan Judarskogens naturreservat och Kyrksjölötens naturreservat. Det ekologiska sambandet här är
viktigt för många djur- och växtarter men är idag starkt försvagat av Bergslagsvägen.
Förslag till åtgärd

Ekodukt/sociodukt Nynäsvägen

Åtgärd TEMA.4.1.7.10 Det ekologiska sambandet mellan Årstaskogen och Nackareservatet behöver förstärkas. Dessutom bör de rekreativa värdena i området höjas, exempelvis genom att anlägga nya parker i samband med att Söderstaden byggs.
Förslag till åtgärd

Ekodukt/sociodukt Magelungens strand

Åtgärd TEMA.4.1.7.11 Magelungsvägen och järnvägen (Nynäsbanan) skär genom den regionala Hanvedenkilen och genom ett kärnområde inom Stockholms gröna infrastruktur. Trots skärningen bedöms det i dagsläget finnas en viktig ekologisk spridningsfunktion i kilen. Spridningsfunktionen kommer dock att försvagas i och med genomförandet av pågående detaljplanering på flera platser utifrån Tyngdpunkt Farsta. En ekodukt/sociodukt över Magelungsvägen och järnvägen skulle kunna mildra de negativa effekterna.
Förslag till åtgärd

Ekodukt/sociodukt Västra stambanan Älvsjö

Åtgärd TEMA.4.1.7.12 Älvsjö är en av stadens tyngdpunkter som står inför stora förändringar. Stadsdelens områden är idag tydligt separerade av barriärer i form av järnvägar och trafikleder som gör det svårt att ta sig fram. För att uppnå en mer sammanhållen stadsmiljö är en strategi att bryta befintliga barriärer. En ekodukt/sociodukt som förbinder östra Älvsjöskogen med västra Älvsjöskogen över stambanan, är en förutsättning för att knyta ihop och skapa en mer sammanhållen stadsdel.
Avförd

Groddjurspassager vid Långsjön

Åtgärd TEMA.4.1.7.7 Områdena kring Långsjön hyser de största populationerna av vanlig groda och vanlig padda inom Stockholms stad, och Långsjön utgör därför en mycket viktig leklokal för groddjur. Ett stort problem är att många groddjur under våren blir överkörda under sin förflyttning ner till sjön för lek.
Delområde TEMA.4.1.7
Senast uppdaterad: 2017-06-09

Mer information

Viltets förutsättningar i Stockholm

Kunskapssammanställning från 2001 om viltets förutsättningar i Stockholm - underlag för diskussion om den framtida förvaltningen av viltet i Stockholm (PDF).

Inspiration