Faunapassager

Studier visar att ekodukter/sociodukter används av ett brett spektrum av artgrupper, att de kan gynna den biologiska mångfalden, samt bidra till att mildra effekterna av ekologisk fragmentering av infrastruktur.

Faunapassager kan ta många olika utseenden, storlekar och placeringar i stadsrummet. Faunapassager är oftast över- eller underliggande spridningsvägar som gör det möjligt för olika organismer,och ibland även människor, att ta sig förbi barriärer, från ett naturområde till ett annat. Spridningsvägar kan också ligga i marknivå. I staden utgörs barriärerna ofta av stora, vältrafikerade vägar och spår.

Faunapassager finns i form av större ekodukter för till exempelvis storvilt och människor, mindre faunapassager för småvilt så som hare, räv och grävling, groddjurstunnlar för grodjur, som kombinerade ekodukter/sociodukter för även människor med mer. Faunapssager kan även utgöra en del av ett eksamband. Faunapassager ska utformas utifrån den eller de organismgrupper som man vill underlätta en spridning eller skapa samband för.

I Stockholm har till exempelvis flera grodtunnlar anlagts. Två stycken finns vid Spångavägen i Bromma, och en annan under Bobergsgatan i Norra Djurgårdsstaden. Med hjälp av fångstarmar ser man till att groddjuren lyckas hitta fram till tunnelmynningarna så att de säkert kan passera under vägarna. Vid en internationell utblick hittas goda exempel på ekologiskt utformade ekodukter i bland annat Holland och Tyskland.