Markanvändning

1998 färdigställdes stadens första biotopkarta, vilken bl.a. ger kommunövergripande statistik om vattenområden och biotoper som ingår i skog, öppen mark, halvöppen mark, bebyggda områden och andra marktyper. Kartan reviderades 2009 och i samband med det gjordes också en förändringsanalys.

Indikatorn visar fördelningen av marktyper och vatten, i andelar av den totala kommunytan.

Fördelning av marktyper och vatten
Mätområde Datum Värde (%)
Bebyggd och hårdgjord mark 1998 44
Bebyggd och hårdgjord mark 2009 45
Halvöppen mark 1998 11
Halvöppen mark 2009 11
Myr 1998 0,05
Myr 2009 0,05
Skog 1998 21
Skog 2009 20
Vatten 1998 13
Vatten 2009 13
Öppen mark 1998 9,6
Öppen mark 2009 9,3
Övrig mark 1998 1,4
Övrig mark 2009 1,6
Datakälla: Miljöförvaltningen: Databas för Stockholms biotoper 2009, samt reviderad databas för Stockholms biotoper år 1998.

Kommentar

Förändringsanalysen visar att stadens samlade grönyta minskat under perioden 1998-2009 med 155-192 hektar, vilket motsvarar en minskning av 1-2 % av den totala mängden grönyta år 1998. Ökningen av hårdgjord och bebyggd yta är störst inom stadsdelsnämndsområdena Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Bromma och Hässelby-Vällingby, samtliga i västerort. Östermalm avviker från denna trend med ett nettotillskott av grönyta om ca 1 hektar.

I ovanstående studie har inte ingått att undersöka vad förändringarna betyder kvalitativt sett - ekologiskt och avseende de ekosystemtjänster som naturen erbjuder. Fördjupade studier av detta planeras.

Kommunens yta uppgår till knappt 22 000 ha, varav 45 % var bebyggd eller hårdgjord år 2009.

Indikator TEMA.4.1.1
Senast uppdaterad: 2013-12-06

Dokument

Biotopkartering 2009

Stockholm stads biotoper - Reviderad databas för Stockholms biotopkarta och övergripande analys av förändringar mellan 1998 och 2009.