Myllrande våtmarker

Grodyngel
Foto: Fredrik Lindse

Många djur och växter är knutna till våtmarker, som är mycket produktiva ekosystem. Staden har det senaste decenniet börjat motverka den tilltagande dräneringen av landskapet genom att restaurera våtmarker och småvatten för bland annat groddjur.

Ett stort antal växter och djur, varav flera är hotade eller missgynnade, är beroende av våtmarker. Sedan början av 1800-talet har mycket av landets våtmarksareal torrlagts och förstörts, vilket blivit särskilt tydligt i städerna. I Stockholm är många våtmarksarter, som groddjur och vadarfåglar, i en utsatt situation då deras livsmiljöer försvunnit eller splittrats upp i samband med stadens utbredning. Staden har därför försökt restaurera våtmarker i viktiga delar av grönstrukturen, till exempel på Järvafältet och södra Djurgården, för att på nytt få in och gynna våtmarksarterna i landskapet.

Fysiska åtgärder

Genomförd och utvärderad

Järva - Skogvaktarkärret restaurering och ny damm

Åtgärd TEMA.4.1.2.7 År 2007 anlades en damm i det befintliga Skogvaktarkärret med öppen vattenspegel och omväxlande grundare och djupare vattenområden i anslutning till Igelbäcken. Dammen utformades primärt för att gynna rekreation och fågelliv. Dammen tar även hand om näringsämnen och föroreningar och hindrar dessa att nå Igelbäcken.
Genomförd

Järva - Hästa groddamm

Åtgärd TEMA.4.1.2.8 År 2007 anlade exploateringskontoret Hästa groddamm i syftet att återskapa en våtmark med öppen vattenspegel för groddjur. Dammen anlades i anslutning till dikena söder om Hästa gård.
Genomförd

Kaknäs ängar - restaurering av stora och lilla dammen

Åtgärd TEMA.4.1.2.12 Isbladskärret och Lillsjön är Djurgårdens enda större våtmarksområden. För att säkra överlevnadsmöjligheter och genetisk variation hos mång av de arter som finns i området och är beroende av vattenmiljöer, till exempel den större vattensalamander, är det viktigt att tillskapa fler vattenbiotoper. Projektet Kaknäs Ängar syftade till att öka naturvärdena i närområdet men också för Djurgården som helhet.
Genomförd

Lövsta våtmark och dammsystem

Åtgärd TEMA.4.1.2.1 Lövsta våtmark och dammsystem var ett LONA-projekt (Lokalt naturvårdsprojekt) som finansierades av Hässelby-Vällingby sdf, Hässelby Golf AB, Kyrkhamns Fältskola och Länsstyrelsen. Totalt har hela projektet sedan starten 2002 kostat drygt 1 miljon kr.
Planerad

Kräppladiket - ytterligare åtgärder

Åtgärd TEMA.4.1.2.12 År 2007 byggdes två dammar i Kräppladiket för att åstadkomma jämnare vattenflöden och förbättrad rening av dagvattnet. Dock har det varit svårt att påvisa förbättringar av vattenkvaliteten i Kräppladiket, varför ytterligare åtgärder för att förbättra vattenkvaliten samt skapa natur- och rekreationsvärden har utretts. Funktionsförbättringen ingår även som förslag på åtgärd inom det lokala åtgärdsprogram som håller på att tas fram för Magelungen.

Skötselåtgärder

Genomförs kontinuerligt

Skogvaktarkärret - bete av våtängar

Åtgärd TEMA.4.1.2.5 För att på ett ekologiskt sätt hålla landskapet öppet kring Skogvaktarkärret låter Stockholms stad sedan 2005 en flock av Highland cattle beta där.
Genomförs kontinuerligt

Isbladskärret - restaurering

Åtgärd TEMA.4.1.2.3 Isbladskärret har varit föremål för en lång serie av restaureringsåtgärder alltsedan det tillkom som fågellokal i början av 1980-talet. Det främsta problemet är igenväxning av bladvass (Phragmites australis), kaveldun (Typha spp.) samt jättegröe (Glyceria maxima). Detta har medfört att tidigare utförda åtgärders effekt har varit hög men kortvarig.
Delområde TEMA.4.1.2
Senast uppdaterad: 2017-06-14
Kontakt