Motorfordon och trängselskatt

Biltrafik och betalstation
Betalstation för trängselskatt – Klara Strand. Foto: Mikael Ullén

Sedan 90-talet har biltrafiken minskat i innerstaden men ökat utanför innerstaden.

Vägtrafiken är en av stadens största miljöproblem och påverkar miljön genom luftföroreningar, buller, utsläpp av växthusgaser och förorenat dagvatten. Vägtrafikarbetet från motorfordon i Stockholm har minskat på senare tid och är nu nästan nere i 1990 års nivå.

Det totala trafikarbetet har minskat

Det motoriserade trafikarbetet, det vill säga fordonskilometrar per år, utgörs till ca 80 procent av personbilar, 14 procent av lätta lastbilar 4 procent av tunga lastbilar och 2 procent av busstrafik. Utsläppen följer dock inte samma fördelning. Trots att tung lastbilstrafik utgör en förhållandevis liten andel av trafikarbetet står de för en betydligt högre andel av utsläppen av luftföroreningar och klimatgaser, se figur. Trots en befolkningsökning med nästan 20 procent har det totala trafikarbetet inom Stockholms stad minskat under den senaste 10-årsperioden. Mellan 2012 och 2013 har det dock skett en ökning igen. Det är personbilarna som har minskat. Trafikarbetet från tunga lastbilar och bussar har legat tämligen konstant under samma tidsperiod, medan antalet körda kilometrar med lätt lastbil har ökat med ca 20 procent de senaste 8 åren.

Stockholmarnas bilresande i och utanför staden ökade fram till år 2008. Därefter har bilresandet minskat med totalt 55 mil per person till 2013. Stockholmarnas bilresande är 15 procent mindre än snittet för riket.

Bränslepriser och trängselavgifter har minskat bilåkandet

I flera storstäder har man sett tecken på att trafikarbetet inte längre ökar, eller rent av minskar. Försäljningspriset för bensin och diesel i Sverige har ökat med ca 50 procent under de senaste 10 åren. Det är sannolikt förklaringen till det minskade vägtrafikarbetet - åtminstone för personresor, och särskilt där det finns goda alternativ till bilresande, som i Stockholm och andra storstäder. Även trängselavgifterna har bidragit till minskningen. Möjligen spelar också attityd- och livstils­förändringar in, där intresset för bilen som statussymbol har sjunkit. Av Stockholms 18-24-åringar saknar ca 60 procent körkort jämfört med 40 procent i landet.

Antalet lätta lastbilar har ökat i Stockholms­området och trafikarbetet med lätt lastbil har ökat  ungefär lika mycket. Pressade transportpriser har sannolikt medfört att åkerierna av ekonomiska skäl har ökat nyttjandegraden av sina fordon. Ett ökat befolkningstryck leder till ett ökat transportbehov i form av att fler personer och gods behöver förflyttas. Det har inneburit ett behov för Stockholms stad att konstruktivt arbeta med strategier för framkomlighet, ökad cykling, smartare logistik och så vidare.

 

Delområde TEMA.7.5
Senast uppdaterad: 2017-06-15
Ansvarig organisation
  • Trafikkontoret
Kontakt

Dokument