Trafikolyckor per allvarlighetsgrad

Indikator TEMA.7.7.1

Under 2022 registrerades totalt 4 200 trafikolyckor inom Stockholms stad. Olyckorna kategoriseras utifrån skadegrad. 56 % av alla trafikolyckor var lindriga, 29 % måttliga och 5 % allvarliga. 10 % handlar om inrapporterade olyckor där de inblandade personerna varit oskadade alternativt att skada inte kunnat fastställas. Totalt omkom 8 personer, vilket är samma som medelvärdet för de senaste tio åren (8 omkomna/år).

Under 2022 var, liksom tidigare år, de två vanligaste olyckstyperna gåendes singelolyckor (fallolyckor) och singelolyckor med cykel. Tillsammans står de båda olyckstyperna för drygt hälften av alla olyckor och 73 % av de allvarliga olyckorna.

Diagram
Tabell
Jämför

Här redovisas antalet trafikolyckor fördelat på allvarlighetsgrad i text och siffror.

Datakälla: STRADA (olyckor)

Exportera data till Excel

Senaste värdet:

4200 olyckor (2022).

Utgångsvärde:

1580 olyckor (2005).

Kommentar

I statistiken ingår även trafikolyckor som går under benämningen ej officiell statistik. Exempel på olyckor som inte ingår i den officiella statistikens definitioner av trafikolycka är självmord, sjukdomsfall och fallolyckor.

Olyckor kontra skadade personer
Observera att antalet olyckor inte är detsamma som antalet skadade personer då det kan skadas flera personer i en och samma olycka. Olycksstatistiken förknippas med ett okänt mörkertal av varierande storleksgrad beroende på om den trafikolyckan blivit rapporterad av polis eller den skadade uppsökt sjukvård och tillåtit registrering.

2022
Under 2022 ökade antalet olyckor markant och antalet olyckor är att jämföra med innan pandemin. Ökningen kan även till viss del förklaras med att sjukhusens rapporteringsgrad har blivit bättre efter den lagändring som trädde i kraft 1 juli 2021.

2020-2021
Under 2020 minskade antalet olyckstillfällen med en tredjedel jämfört med 2019. För 2021 ökade antalet olyckor jämfört med 2020 men låg fortfarande lägre än för 2019. De låga olyckstalen under 2020 och 2021 förklaras dels med att pandemin (Covid-19) påverkade stadens invånares resmönster och därmed även olycksstatistiken. En annan förklaring är att vården var mycket mer ansträngd än vanligt och att fokus inte låg på olycksrapportering. Likaså kan antalet patienter som sökte sig till akutmottagningarna efter en trafikolycka varit något färre då många av smittskyddsskäl undvek att söka vård mer än när det varit absolut nödvändigt.

2015-2021
Sedan början på 2015 är samtliga Stockholms läns akutsjukhus med i rapporteringen, vilket har höjt kvaliteten på statistiken. Dock har sjukhusen och polisen haft inrapporteringssvårigheter pga personalbrist och nya försvårande inrapporteringsregler, som framförallt slagit hårt mot rapporteringen av allvarligt skadade. Det totala antalet olyckor och skadade personer i dessa beräknas därför vara något högre än redovisat.

2013-2014
Den påtagliga minskningen av olyckor under 2014 beror på att polisen hade stora problem med sitt nya IT-system, vilket resulterade till ett stort bortfall - framförallt vad gällande de motorfordonsrelaterade trafikolyckorna. Ett visst bortfall skedde även under slutet av 2013.

2005-2010
Fram tom 2010 baserades statistiken främst på uppgifter från polisen eftersom många större Stockholms-sjukhus inte börjat rapportera in i Transportstyrelsens statistiksystem. Sjukhusen spelar en viktig roll eftersom de rapporterar in den absoluta majoriteten av singelolyckor med fotgängare och cyklister. Att många sjukhus inte rapporterat under hela tidsserien innebär att många trafikolyckor med oskyddade trafikanter inte syns statistiken. Den stora ökningen mellan 2005 och 2010 handlar därför snarare om en förbättring av statistiken än att antalet skadade skjutit i höjden på grund av bristande trafiksäkerhet.