Siktdjup i sjöar

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. På lite drygt det dubbla siktdjupet, med ca 1 % av ljuset vid ytan, går gränsen för hur djupt fastsittande växter kan finnas. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning i augusti.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt sikdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Vattenområde Senaste värdet (m) Datum
Bällstaviken  1,6 2018
Drevviken  1,7 2018
Fiskarfjärden (Klubben)  4,5 2018
Flaten  5,9 2018
Görväln  3,8 2018
Isbladskärret  0,4 2018
Judarn  2,4 2018
Karlbergskanalen, Klara Sjö  1,6 2018
Kyrksjön  1,2 2018
Laduviken  3,4 2018
Lappkärret  1,1 2018
Lillsjön  0,5 2018
Långsjön  1,2 2018
Magelungen  1,7 2018
Riddarfjärden  4,0 2018
Råcksta Träsk  1,1 2018
Rödstensfjärden  4,6 2018
Sicklasjön  1,1 2018
Spegeldammen  0,9 2018
Trekanten  3,9 2018
Ulvsundasjön  3,1 2018
Årstaviken  3,4 2018
Ältasjön  0,8 2018
Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

I stort sett samtliga vattenområden har måttligt till mycket litet siktdjup. Endast Flaten har stort siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet, vilket sannolikt är en orsak till att siktdjupet har minskat i flera av Stockholms sjöar under senare år.