Vatten

Stockholms sjöar, vattendrag och kustvatten är hårt belastade av mänsklig aktivitet. Stockholms stad genomför nu ett omfattande arbete med att förbättra vattenkvaliteten i alla stadens 23 vattenförekomster. Senast 2027 ska Stockholms sjöar, vattendrag och kustvatten uppnå god ekologisk och kemisk status enligt EU:s vattendirektiv. Här kan du följa resultatet av arbetet.

Vatten är en av våra viktigaste resurser. Vatten i landskapet utgör ett viktigt habitat för djur och växter, samt en plats för rekreation för människor. Historiskt har vatten även varit ett viktigt transportmedel och källa till energi. Eftersom vi använt vatten på så många olika sätt har vi också påverkat våra vatten i stor utsträckning, både direkt fysiskt genom exempelvis dämningar och andra vattenverksamheter, och kemiskt genom olika utsläpp. I Stockholm finns både sötvatten och brackvatten, och dessa måste tas om hand på olika sätt för att vi långsiktigt ska kunna nyttja dessa naturresurser på ett hållbart vis.

I Stockholm stad finns 18 inlandsvatten och 6 kustvatten som räknas som vattenförekomster. Mälaren har delats in i 8 egna vattenförekomster. Detta för att Mälaren är såpass stor till ytan samt varierande angående bland annat påverkanskällor och vattenrörelse, att det skulle vara svårt att klassificera den som helhet. Förutom detta finns även 4 vattendrag som räknas som vattenförekomster.

Vägen mot renare vattenmiljöer i Stockholm

Stockholms sjöar, kustvatten och vattendrag ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2021, eller allra senast till 2027 om vattnet fått ett tidsundantag. I Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus och i lokala åtgärdsprogram finns mål och åtgärder beskrivna för att förbättra statusen i stadens 23 vattenförekomster.

Vattenkvaliteten i stadens sjöar, vattendrag och kustvatten har förbättrats avsevärt sedan 1970-talet. En centraliserad och mer effektiv avloppsvattenrening har spelat en avgörande roll i förbättringen, men fortfarande påverkas våra vatten av att de ligger i ett storstadsområde. Övergödning, miljögifter och ett förändrat klimat är frågor som staden behöver arbeta med för att förbättra kvaliteten ännu mer.

God ekologisk och kemisk status

Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vattenförekomster i Stockholm uppnå god ekologisk och kemisk status till 2021 eller allra senast 2027. EU:s vattendirektiv är implementerat i svensk lagstiftning genom miljöbalken, vattenförvaltningsförordningen och i olika myndighetsföreskrifter. Vad god status innebär bestäms av miljökvalitetsnormerna, som beskriver den vattenkvalitet som ska uppnås och när det senast ska vara gjort.

Endast 6 av stadens 21 vattenförekomster har för närvarande god ekologisk status, och 3 har god kemisk status.

Handlingsplan för god vattenstatus och lokala åtgärdsprogram

2015 antog kommunfullmäktige Stockholm stads Handlingsplan för god vattenstatus. Handlingsplanen anger bland annat att lokala åtgärdsprogram ska tas fram för de 23 vattenförekomster i Stockholm. Ett lokalt åtgärdsprogram ska ange vilka förbättringar som krävs för att uppnå god ekologisk och kemisk status och vilka åtgärder som behöver genomföras. Uppskattade effekter och kostnader anges även för åtgärdsförslagen. Programmet ska användas som underlag för kommuner och andra aktörers planering, prioritering och genomförande av nödvändiga åtgärder. De lokala åtgärdsprogrammen fokuserar på åtgärder inom hela avrinningsområden, vilket innebär att kommuner som delar en vattenförekomst behöver samarbeta för att god vattenstatus ska uppnås.

De vattenförekomster som prioriterats i Stockholms lokala åtgärdsarbete är Bällstaån och Brunnsviken, då dessa står inför stora utmaningar med att nå miljökvalitetsnormerna till utsatt tid.

Dagvattenstrategi

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av på markytan från exploaterade områden ut i sjöar och vattendrag eller leds i kombinerade avloppsystem till reningsverken. I en storstad som Stockholm kan dagvattnet vara starkt förorenat. Näringsämnen sprids från många olika källor, till exempel gödselmedel, djurspillning och löv. Miljöfarliga ämnen sprids framför allt från trafiken, slitage på byggnader men även från luftburna utsläpp. Ungefär hälften av dagvattnet i Stockholm leds tillsammans med avloppsvatten i det kombinerade ledningssystemet till reningsverken. Vid kraftiga skyfall kan det hända att vattenledningarna i det kombinerade ledningssystemet svämmar över och då bräddas orenat avloppsvatten direkt ut i sjöar och vattendrag.

2015 tog Stockholm stad fram en dagvattenstrategi. Den syftar till att utveckla stadens dagvattenhantering mot en mer hållbar inriktning. Inte minst med tanke på klimatförändringarna som beräknas medföra mera regn och ökade dagvattenflöden.

Istället för att direkt avleda dagvatten via en ledning till närmaste sjö eftersträvas i dagvattenstrategin att vattnet först passerar till exempel en särskilt anlagd gräsbevuxen yta eller en växtbädd med eller utan träd för att föroreningar ska renas naturligt. I första ska dock material med så lite föroreningspotential som möjligt väljas. Det finns fördelar med att ge utrymme åt dagvattnet nära dess uppkomst och efterlikna en naturlig avrinning. Staden blir grönare och föroreningar förs i mindre utsträckning ut i stadens vatten, samtidigt som risken för skador från stora skyfall minskar.

Tema TEMA.3
Senast uppdaterad: 2019-02-22
Kontakt

Artiklar