Vatten

Badvatten Sjöar, Kustvatten Vattendrag

Stockholms sjöar, vattendrag och kustvatten är hårt belastade av mänsklig aktivitet. Stockholms stad genomför nu ett omfattande arbete med att förbättra vattenkvaliteten i alla stadens 23 vattenförekomster. Senast 2027 ska Stockholms sjöar, vattendrag och kustvatten uppnå god ekologisk och kemisk status enligt EU:s vattendirektiv. Här kan du följa resultatet av arbetet.

Vägen mot renare vattenmiljöer i Stockholm

Stockholms sjöar, kustvatten och vattendrag ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2021 eller allra senast till 2027. I Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus och i lokala åtgärdsprogram finns mål och åtgärder beskrivna för att förbättra statusen i stadens 23 vattenförekomster.

Vattenkvaliteten i stadens sjöar, vattendrag och kustvatten har förbättrats avsevärt sedan 1970-talet. En centraliserad och mer effektiv avloppsvattenrening har spelat en avgörande roll i förbättringen, men fortfarande påverkas våra vatten av att de ligger i ett storstadsområde. Övergödning, miljögifter och ett förändrat klimat är frågor som staden behöver arbeta med för att förbättra kvaliteten ännu mer.

God ekologisk och kemisk status

Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vattenförekomster i Stockholm uppnå god ekologisk och kemisk status till 2021 eller allra senast 2027. EU:s vattendirektiv är implementerat i svensk lagstiftning genom miljöbalken, vattenförvaltningsförordningen och i olika myndighetsföreskrifter. Vad god status innebär bestäms av miljökvalitetsnormerna, som beskriver den vattenkvalitet som ska uppnås och när det senast ska vara gjort.

Endast 6 av stadens 23 vattenförekomster har för närvarande god ekologisk status, och 8 vattenförekomster har god kemisk status. 

Handlingsplan för god vattenstatus och lokala åtgärdsprogram

2015 antog kommunfullmäktige Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus. Handlingsplanen beskriver bland annat att lokala åtgärdsprogram ska tas fram för var och en av de 23 vattenförekomsterna i Stockholm. Ett lokalt åtgärdsprogram ska ange vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god ekologisk och kemisk status. Senast 2018 ska alla åtgärdsprogram vara framtagna. De vattenförekomster som har sämst status prioriteras först. Våren 2017 blir de första åtgärdsprogrammen klara, de för Bällstaån och Brunnsviken.

Dagvattenstrategi

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av på markytan från exploaterade områden ut i sjöar och vattendrag eller leds i kombinerade avloppsystem till reningsverken. I en storstad som Stockholm kan dagvattnet vara starkt förorenat. Näringsämnen sprids från många olika källor, till exempel gödselmedel, djurspillning och löv. Miljöfarliga ämnen sprids framför allt från trafiken, slitage på byggnader men även från luftburna utsläpp. Ungefär hälften av dagvattnet i Stockholm leds tillsammans med avloppsvatten i det kombinerade ledningssystemet till reningsverken. Vid kraftiga skyfall kan det hända att vattenledningarna i det kombinerade ledningssystemet svämmar över och då bräddas orenat avloppsvatten direkt ut i sjöar och vattendrag.

Stockholms stad har tagit fram en ny dagvattenstrategi som började gälla 2015. Den syftar till att utveckla stadens dagvattenhantering mot en mer hållbar inriktning. Inte minst med tanke på klimatförändringarna som beräknas medföra mera regn och ökade dagvattenflöden.

Istället för att direkt avleda dagvatten via en ledning till närmaste sjö eftersträvas i dagvattenstrategin att vattnet först passerar till exempel en särskilt anlagd gräsbevuxen yta eller en växtbädd med eller utan träd.  Det finns fördelar med att ge utrymme åt dagvattnet nära dess uppkomst och efterlikna en naturlig avrinning. Staden blir grönare och föroreningar förs i mindre utsträckning ut i stadens vatten samtidigt som risken för skador från stora skyfall minskar.

Dagvatten: Statistik och åtgärder

Huvudområde TEMA.3
Senast uppdaterad: 2017-06-28
Kontakt

Dokument

Artiklar