Kadmium i sediment
Variationen inom ett område kan vara stor. Även om proverna tas på samma plats kan halterna skilja mellan två provtagningar. Värdena ska därför inte användas för att bedöma trender inom enskilda vattenområden.
Kadmiumhalt i ytsediment
Datakälla: Rapporter: Stockholm Vatten (1999) IVL B1297 (1998), SGU (2001) IVL B1538 (2003), SGU 2010:17, Länsstyrelsen 2011:19 (2011), JP Konsult 2015:3, NIRAS sedimentprovtagning Brunnsviken (2016)
Databas: SLU (1997)
Databas: SLU (1997)
| Trend: |  Utvecklingen går åt rätt håll sedan 2000 |
| Senaste värdet: | 5,8 µg/g ts (2016) |
| Utgångsvärde: | 7,8 µg/g ts (2000) |
| Miljökvalitetsnorm: | 2,3 µg/g ts |
Indikator TEMA.3.2.1.3
Senast uppdaterad: 2017-05-16
Ansvarig organisation
- Miljöförvaltningen
Kontakt
- Maria Pettersson, Miljöförvaltningen
Vattenområden
- Brunnsviken
- Bällstaviken - Ulvsundasjön
- Bällstaån
- Djurgårdsbrunnsviken
- Drevviken
- Flaten
- Hammarby Sjö
- Husarviken
- Judarn
- Karlbergskanalen - Klara Sjö
- Kyrksjön
- Laduviken
- Lilla Värtan
- Lillsjön
- Långsjön
- Magelungen
- Mälaren - Fiskarfjärden
- Mälaren - Görväln
- Mälaren - Riddarfjärden
- Mälaren - Rödstensfjärden
- Mälaren - Årstaviken
- Råcksta Träsk
- Saltsjön
- Sicklasjön
- Trekanten
- Ältasjön
Dokument
Metaller och miljögifter i sediment 2007
Miljökvalitet och trender i sedimenten inom Stockholms stad och Stockholms län 2007.