Djurgårdsbrunnsviken

Foto av Djurgårdsbrunnsviken från Skansen
Foto: Magnus Sannebro

Djurgårdsbrunnsviken är en vik av Saltsjön mellan Norra och Södra Djurgården. Den sträcker sig från Djurgårdsbron till Djurgårdsbrunnskanalen som sedan fortsätter till Lilla Värtan. Bottenvattnet är vanligen stillastående och isolerat från övriga delar av Saltsjön - det största djupet i viken är drygt 8 meter, i Djurgårdsbrunnskanalen är djupet bara 2 meter.

Fosforfällning i Djurgårdsbrunnsviken

Stockholms stad genom Stockholm Vatten och Avfall planerar en åtgärd med aluminiumfällning för att minska fosforhalten och därmed övergödningen i Djurgårdsbrunnsviken. Fällning med aluminiumklorid är en beprövad metod som går ut på att binda fosfor i den fria vattenmassan så att den inte längre kan bidra till övergödning. Åtgärden förväntas på kort tid ge lägre fosforhalter i vattnet, minska algblomningarna och ge en synlig positiv effekt på vattenkvaliteten med ett ökat siktdjup. Fällning är den viktigaste och mest kostnadseffektiva åtgärden för att minska övergödningen i havsviken. Åtgärden bryter den negativa spiralen med internbelastning, och gör att andra åtgärders effekt syns bättre. Principen för fällning är densamma som vid dricksvattenframställning och metoden används för att förbättra vattenkvaliteten i sjöar såväl i Sverige som internationellt. Fällningen planeras att genomföras under hösten 2020. Mer om detta går att läsa på Stockholm Vatten och Avfalls hemsida. Uppföljning kommer även ske på Miljöbarometern.

Läs mer om fosforfällning

Läs mer om miljötillståndet nedan, och klicka på fliken "Åtgärder" för att läsa om genomförda, pågående och planerade åtgärder.

Djurgårdsbrunnsvikens miljötillstånd

Djurgårdsbrunnsviken påverkas i ovanligt hög grad av bräddningar, dessa svarar för ungefär hälften av fosfortillförseln, medan resten huvudsakligen kommer med dagvatten från bebyggelse. Halterna av fosfor och kväve är mycket höga, liksom klorofyllhalterna. Det isolerade bottenvattnet är vanligen syrefritt med ibland mycket höga halter av svavelväte och fosfor. Siktdjupet är mycket litet, mellan 1 och 2 meter. Bakterietalen är vanligen låga, enstaka år har dock badvattenkvaliteten varit otjänlig.

Halterna i sedimenten av kvicksilver och koppar är höga, extremt hög kvicksilverhalt har påträffats vid Djurgårdsbron. Övriga metaller förekommer i måttliga halter. PAH-halterna är låga medan PCB-halterna är höga. Den stationära rovfisken (gädda och abborre) innehåller förhöjda halter av kvicksilver. Halterna i 3 hg-abborre beräknas vara högre än Livsmedelsverkets gränsvärde på 0,5 mg/kg. Halterna av PCB, PBDE och PFOS i fisk är kraftigt förhöjda jämfört med bakgrundshalter.

Indikatorer - ekologisk status

Totalfosfor - kustvatten

IndikatorTEMA.3.2.2.3.2 Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Totalkväve - kustvatten

IndikatorTEMA.3.2.2.3.1 Ytvattnets innehåll av totalkväve i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Klorofyll a - kustvatten

IndikatorTEMA.3.2.2.3.8 Ytvattnets innehåll av klorofyll a i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Indikatorer - kemisk status

PBDE i fisk

IndikatorTEMA.3.2.2.3.7 Medelkoncentrationen av summa-PBDE i abborre (muskel)

PCB i fisk

IndikatorTEMA.3.2.2.3.4 Medelhalter av summa-PCB i fisk (fettvikt)

PFOS i fisk

IndikatorTEMA.3.2.2.3.5 Medelhalter av PFOS i fisk (färskvikt muskel)
Vattenområde TEMA.3.2.2.3
Senast uppdaterad: 2020-09-29
Vattenområden

Hydrologiska fakta

  • Tillrinningsområdets yta: 171 ha
  • Sjöyta: 38 ha
  • Sjövolym: 1,56 Mm3
  • Omsättningstid: okänd p.g.a. vattenutbyte med Saltsjön.
  • Största djup: ca 9 m
  • Medeldjup: 2,5 m

Satellitbild (länk till annan webbplats)

Länkar

Artiklar

Dokument