Totalfosfor i sjöar

Fosfor brukar vara det näringsämne som först tar slut i sötvatten och fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för växternas produktion. Tillgången på fosfor bestämmer därför hur mycket växter som kan finnas och är det viktigaste näringsämnet när man ska avgöra om en sjö är övergödd eller inte.Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgänglig för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar, eller bibehållas i de sjöar som idag har låga/måttliga halter. Rullande 3-årsmedelvärden tillämpas för att jämna ut stora skillnader mellan åren som beror på variationer i väderförhållandena, till exempel nederbörd. Provtagning sker i augusti.

Färgerna visar tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, sjöar och vattendrag (1999).

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Färgruta Isbladskärret
Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Isbladskärret

Isbladskärret var tömt på vatten vid provtagningen 2008 och 2009 och därför saknas data dessa år. Djurgårdsförvaltningen har tömt dammen för att bli av med kaveldun och låter nu nötkreatur beta på området. Om åtgärden får avsedd effekt kommer vattnet att släppas på igen 2010.

Övergripande

I de flesta av stadens vattenområden har fosforhalterna minskat under senare år, men majoriteten har fortfarande höga till extremt höga halter. Minskningen är tydligast i Långsjön och Trekanten som aluminiumbehandlades år 2006 respektive 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten.
Indikator TEMA.3.1.13.4.1
Senast uppdaterad: 2017-08-15
Kontakt