Koppar i sediment

Variationen inom ett område kan vara stor. Även om proverna tas på samma plats kan halterna skilja mellan två provtagningar. Värdena ska därför inte användas för att bedöma trender inom enskilda vattenområden.
Kopparhalt i ytsediment
Vattenområde Senaste värdet (µg/g ts) Datum
Brunnsviken  190 2016
Bällstaviken  1800 1997
Bällstaån  390 1997
Djurgårdsbrunnsviken  280 1997
Drevviken  81 2002
Fiskarfjärden (Klubben)  90 2013
Fiskarfjärden (Vårberg)  61 2013
Fjäderholmarna  140 2009
Flaten  72 2002
Görväln  48 1999
Hammarby sjö  180 1997
Judarn  66 2002
Karlbergskanalen, Klara Sjö  450 1997
Kyrkfjärden  48 2013
Kyrksjön  42 2002
Käppala  92 2013
Laduviken  160 2002
Lidingöbron  97 2013
Lilla Värtan  120 2013
Lillsjön  180 2002
Långsjön  420 2002
Magelungen  82 2002
Reimersholme  110 2013
Riddarfjärden  1500 2013
Råcksta Träsk  660 2002
Rödstensfjärden  48 2013
Saltsjön  230 2013
Sicklasjön  310 2002
Stora Essingen  120 2002
Trekanten  620 2002
Ulvsundasjön  250 2013
Årstaviken  270 2013
Ältasjön  53 2002
Datakälla: Rapporter: Stockholm Vatten (1991) (1999), IVL B1297 (1998), IVL B1538 (2003), SGU (2010:17), Länsstyrelsen 2011:19 (2011), Stockholm Vatten (10SV299, 2010), JP Konsult (2015:3), NIRAS sedimentprovtagning Brunnsviken (2016)
Databas: SLU (1987)

Tillståndsklassning

 Mycket höga halter >500 µg/g ts
 Höga halter 100–500 µg/g ts
 Måttligt höga halter 25–100 µg/g ts
 Låga halter 15–25 µg/g ts
 Mycket låga halter <15 µg/g ts