Temperatur i ytvatten

Ytvattentemperaturen styrs av flera parametrar så som lufttemperatur, solinstrålning och övriga väderförhållanden. Ytvattentemperaturen kan påverka faktorer som primärproduktion, men även indikera klimatförändring. Primärproduktion är tillväxten av växtplankton, makrofyter och andra vattenlevande kärlväxter.

Ytvattentemperatur kan också påverka hur stark skiktningen i djupare sjöar blir, vilket i sin tur påverkar omblandningen av vattnet. Starkare skiktning vid höga ytvattentemperaturer kan exempelvis leda till sämre syresättning av bottenvattnet, och därmed leda till syrebrist. Varmt vatten håller också syre sämre än svalare vatten, samt tillåter snabbare metaboliska processer. Detta innebär att nedbrytning kan ske fortare, vilket också kräver mer syre.

Ökade ytvattentemperaturer kan även förlänga växtplanktonsäsongen, vilket skapar högre primärproduktion. Detta är dock framför allt viktigt under våren. Högre temperaturer kan också påverka artsammansättningen av växtplankton.

Ytvattentemperatur i augusti, mätt i °C.
Mätområde Datum Värde (°C)
Drevviken 1970 19,2
Drevviken 1971 21,6
Drevviken 1973 20,0
Drevviken 1975 22,6
Drevviken 1976 21,3
Drevviken 1977 18,6
Drevviken 1978 19,2
Drevviken 1979 19,6
Drevviken 1980 19,5
Drevviken 1981 20,2
Drevviken 1982 17,5
Drevviken 1983 21,2
Drevviken 1984 19,3
Drevviken 1985 18,7
Drevviken 1986 17,2
Drevviken 1987 17,4
Drevviken 1988 17,9
Drevviken 1989 18,2
Drevviken 1990 19,7
Drevviken 1991 19,7
Drevviken 1992 17,5
Drevviken 1993 16,9
Drevviken 1994 20,0
Drevviken 1995 20,7
Drevviken 1996 22,0
Drevviken 1997 23,0
Drevviken 1998 19,2
Drevviken 1999 18,4
Drevviken 2000 18,6
Drevviken 2001 18,6
Drevviken 2002 23,6
Drevviken 2003 21,2
Drevviken 2004 24,0
Drevviken 2005 20,0
Drevviken 2006 23,3
Drevviken 2007 20,2
Drevviken 2008 19,3
Drevviken 2009 21,9
Drevviken 2010 21,4
Drevviken 2011 19,8
Drevviken 2012 20,2
Drevviken 2013 19,8
Drevviken 2014 21,0
Drevviken 2015 21,4
Drevviken 2016 19,3
Drevviken 2017 19,2
Drevviken 2018 21,5
Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Kommentar

Generellt är trenderna för temperatur i Stockholms sjöar svagt uppåtgående. Isbladskärret uppvisar dock en nedåtgående trend. Provtillfället kan också variera inom augusti månad.