Nyckeltalet visar utsläpp av växthusgaser från Stockholmarnas flygresor. Så kallade höghöjdseffekter; utsläpp av kväveoxider, kondensstrimmor och flyginducerad molnighet, ingår inte.
Utsläpp från flygresor
Utsläpp av växthusgaser från flygresor per invånare
Datakälla: Miljöförvaltningens beräkningar utifrån trafikstatistik från Swedavia och Stockholm Skavsta Airport.
Trend:
Utvecklingen går åt rätt håll sedan 2016.Senaste värdet:
0,30 ton/invånare (2020).
Utgångsvärde:
1,10 ton/invånare (2016).
Kommentar
Utsläpp från stockholmarnas flygresor minskade kraftigt under 2020 på grund av utbrottet av covid-19. Utsläpp från stockholmarnas flygresor 2020 uppskattas vara cirka 0,3 ton per invånare.
Statistiken för 2020 är osäker då inga resevaneundersökningar kunde genomföras på flygplatserna på grund av covid-19.
Stockholmarnas flygresor resulterade i utsläpp på cirka 1 miljon ton växthusgaser 2019. Detta motsvarar cirka 1,1 ton växthusgaser per invånare. Det kan jämföras med utsläppen från vägtrafiken inom stadens geografiska gräns som resulterade i utsläpp på cirka 0,7 ton per invånare 2019.
Inkluderas även andra utsläpp, som kväveoxider samt kondensstrimmor och flyginducerad molnighet (så kallad höghöjdseffekt) blir klimatpåverkan ännu större. Det råder stor osäkerhet kring hur stor klimatpåverkan från höghöjdseffekter är. Utrikes resor har generellt en högre klimatpåverkan från höghöjdseffekter då större delen av flygresan sker på hög höjd. Forskning talar för att klimatpåverkan behöver räknas upp med 1,9 för utrikes resor och 1,4 för inrikes resor om man även ska ta hänsyn till höghöjdseffekterna.
Utsläppsberäkningarna baseras på Miljöförvaltningens beräkningar beskrivna i en rapport från 2017 (Hur stor är klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor?). Beräkningarna uppdaterades 2018 med ny utsläppsstatistik från Chalmers/Naturvårdsverket.