Bromerade flamskyddsmedel tillsätts i produkter som elektronik, plast och textil för att undvika och fördröja brand. Människor exponeras för bromerade flamskyddsmedel via läckage från produkterna som sedan hamnar i luft och damm. Den huvudsakliga exponeringen sker via maten.
Bromerade flamskyddsmedel i bröstmjölk
Indikator TEMA.6.11.11| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (ng/g fettvikt) |
|---|---|---|---|
0 |
1980 |
0,10 |
|
1 |
1984 |
0,3 |
|
2 |
1988 |
0,6 |
|
3 |
1990 |
0,8 |
|
4 |
1992 |
1,4 |
|
5 |
1994 |
1,7 |
|
6 |
1995 |
2,1 |
|
7 |
1996 |
2,0 |
|
8 |
1997 |
1,6 |
|
9 |
1999 |
2,1 |
|
10 |
2001 |
1,8 |
|
11 |
2002 |
1,4 |
|
12 |
2003 |
1,2 |
|
13 |
2004 |
0,9 |
|
14 |
2007 |
0,9 |
|
15 |
2008 |
0,7 |
Datakälla: Fängström m fl: Rapport till Naturvårdsverket, Dnr 721-2653-05Mm (2005-11-23).
Bergman m fl: Rapport till Naturvårdsverket (2010-11-24)
Bergman m fl: Rapport till Naturvårdsverket (2010-11-24)
Kommentar
BDE-47 och -153 i bröstmjölk från ammande mödrar i Stockholm visar en ökning från 1980-talet för att sedan minska kraftigt från slutet av 90-talet (BDE-47) respektive början av 00-talet (BDE-153), tack vare frivillig utfasning och senare förbud av de kommersiella produkterna penta- och okta-BDE. Utöver den numera förbjudna användningen kan BDE-153 också vara en nedbrytningsprodukt av andra bromerade flamskyddsmedel vilket också kan förklara varför minskningen kommer senare än för BDE-47.
Även HBCDD visar en ökning från 1980-talet fram till 2000-talet, där blir trenderna dock mer osäkra.