Utmaningen
I de klimatkalkylverktyg som finns idag för byggskedet beräknas byggavfallets klimatpåverkan med schablon. Det baseras på ett antagande om att samma mängd spill uppstår i alla byggprojekt, vilket dock visar sig inte stämma. I byggprojekt hos Familjebostäder i Stockholms stad under perioden 2009-2019 varierar mängden byggavfall som uppstår, i ett spann om 22,5 – 85 kg byggavfall per kvadratmeter BTA. Liknande erfarenheter finns i Norra Djurgårdsstaden med spann mellan 25-81 kg byggavfall per kvadratmeter BTA. Det innebär att byggprojekt orsakar olika klimatpåverkan beroende på att olika mängd byggavfall uppstår. Genom uppföljning av uppkommen mängd byggfall av olika byggmaterial kan klimatpåverkan beräknas och synliggöras.
Åtgärden
Det behövs ett utvecklingsprojekt för att ta fram en metod för att göra en klimatberäkning kopplat till uppkommen mängd byggavfall. Syftet är att kunna beräkna och synliggöra klimatpåverkan från byggavfall/spill och i förlängningen kunna ställa klimatkrav på hela byggskedet, inbyggt material liksom mängd byggavfall. Med hjälp av statistikunderlag av avfallsmängder (åtgärd Metod för uppföljning av byggavfall) kan stadens byggande bolag och förvaltningar med klimatberäkningsverktyg, till exempel Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM), beräkna avfallets klimatpåverkan uttryckt som kilo CO2e per BTA. Åtgärden är beroende av att BM-verktyget utvecklas med avseende på emissionsfaktorer för byggavfall. Staden söker tillsammans med lämpliga samarbetspartners finansiering för utvecklingsprojektet.
Genomförande
Åtgärden kan genomföras först när staden har tillräckligt med statistikunderlag (åtgärd Metod för uppföljning av byggavfall), dock helst senast 2024. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för att söka finansiering, hålla ihop utvecklingsprojektet där Styrelserna för Familjebostäder, Stockholmshem, Svenska Bostäder, Micasa och SISAB, fastighetsnämnden och exploateringsnämnden (via miljöprofilområden eller tävlingar inför markanvisning) bidrar med piloter.
Planerad