Duvhöken är en rovfågelart som numera är rödlistad i Sverige då den minskat i landet på senare tid. På 1990- och 2000-talen gjorde Stockholms stad flera undersökningar av duvhökens förekomst och häckningsframgångar, varav den senaste 2007. År 2016 har duvhökens status följts upp med hjälp av data från privat ringmärkning.
Antal duvhöksrevir
Ringmärkt duvhöksunge. Foto: Anders Eriksson
- Diagram
- Tabell
Antal kända duvhöksrevir i Stockholms stad
Datakälla: Miljöförvaltningen, Statusuppföljning för duvhök 2007-2015
Senaste värdet:
24 (2016).
Utgångsvärde:
14 (2007).
Kommentar
Resultaten visar att duvhökens status är mycket god i Stockholm; antalet kända revir har under perioden ökat med 71 procent, från 14 till 24. Häckningsframgången i Stockholms stad är till och med bättre än längre ut i länet: 3,14 ungar per genomförd häckning, jämfört med 2,55 i Norrtäljetrakten. Äggen läggs även tidigare i Stockholms stad.
Under förutsättning att lämplig häckmiljö behålls så kommer ökningen sannolikt att fortsätta några år, eftersom hökarna har god tillgång på föda i staden. Uppföljningen visar att duvhöken inte längre räds att bygga sina bon alldeles inpå bebyggelse; vissa bon har placerats bara några 10-tal meter från bostadshus eller motsvarande.
Grov, högstammig skog är ett villkor för duvhökens häckning, något som idag kan vara svårt att hitta ute i skogsbrukslandskapet. I Stockholms skogar tillåts träden däremot ofta bli gamla, vilket gynnar en mångfald av arter, däribland duvhök. Hökarna brukar föredra stora skogar, men har här visat sig häcka i skogsdungar ner till några få hektars storlek.
Genom sitt bytesval är duvhöken en bundsförvant när det gäller att hålla efter olika kråkfåglar, duvor och (förvildade) kaniner, som kan orsaka störningar om de blir för många. Även råttor kan ingå i dieten. Man kan därför säga att duvhökarna står för en viktig ekosystemtjänst för Stockholm.