Den klimat- och väderstatistik för Stockholm som presenteras här baseras främst på data från SMHIs mätstation vid Observatorielunden i centrala Stockholm. För att kunna beskriva klimatet på en viss plats krävs tidsserier med väderdata för en period på flera decennier. Att övervaka klimatförändringar innebär alltså att observera väder under lång tid. Långa tidsserier gör det möjligt att analysera hur klimatet har förändrats i Stockholm. Det ger även kunskap om den naturliga variationen, hur vädret varierat från ett år till ett annat.
Inom meteorologin används begreppet normalperioder som utgörs av 30-åriga tidsserier, enligt internationell standard beslutad av världsmeteorologiorganisationen WMO. Den nya normalperioden för klimatet omfattar åren 1991-2020. Den föregående perioden 1961-1990 används dock fortfarande som referens när klimatförändringar ska studeras, enligt WMOs riktlinjer. Den benämns därför referensnormalperiod. Du kan läsa mer om normalperioder på SMHIs hemsida.
Om man har tillräckligt långa mätserier kan medelvärdena för dessa två 30-årsperioder jämföras. Det ger en mycket tillförlitlig bild av hur klimatet har förändrats i Stockholm sedan början av 1960-talet. För några indikatorer redovisas data ända från 1900-talets början.
Övervakningen av klimatförändringar utgör ett stöd för stadens arbete med klimatanpassning. Särskilt förekomsten av extrema väderhändelser är intressant att analysera. Framtagande av klimatindikatorer gör att förändringarna kan följas och presenteras på ett pedagogiskt sätt. Man bör då observera att mätserierna är olika långa. Det beror främst på att tillgången på digitala data varierar för olika indikatorer, liksom tidstäckningen för olika mätstationer.
