Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA.3.1.17.1.3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (m)

0

Drevviken

1982

0,8

1

Drevviken

1983

0,7

2

Drevviken

1984

0,8

3

Drevviken

1985

0,9

4

Drevviken

1986

1,5

5

Drevviken

1987

1,6

6

Drevviken

1988

1,6

7

Drevviken

1989

1,2

8

Drevviken

1990

1,0

9

Drevviken

1991

1,2

10

Drevviken

1992

1,0

11

Drevviken

1993

1,0

12

Drevviken

1994

1,0

13

Drevviken

1995

1,1

14

Drevviken

1996

1,2

15

Drevviken

1997

0,9

16

Drevviken

1998

0,9

17

Drevviken

1999

0,9

18

Drevviken

2000

1,3

19

Drevviken

2001

1,5

20

Drevviken

2002

1,5

21

Drevviken

2003

1,6

22

Drevviken

2004

1,8

23

Drevviken

2005

2,4

24

Drevviken

2006

2,1

25

Drevviken

2007

2,4

26

Drevviken

2008

2,1

27

Drevviken

2009

2,1

28

Drevviken

2010

1,7

29

Drevviken

2011

1,6

30

Drevviken

2012

1,5

31

Drevviken

2013

1,7

32

Drevviken

2014

1,5

33

Drevviken

2015

1,8

34

Drevviken

2016

1,7

35

Drevviken

2017

2,1

36

Drevviken

2018

1,7

37

Drevviken

2019

1,6

38

Drevviken

2020

1,5

39

Drevviken

2021

1,8

40

Drevviken

2022

1,9

41

Drevviken

2023

3,1

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.