Klorofyll a, sjöar

Indikator TEMA.3.1.1.1.9

Klorofyll är ett grönt färgämne som medverkar i växternas fotosyntes vid omvandlingen av ljusenergi till kemisk energi. Det finns olika typer av klorofyll. Klorofyll a förekommer i alla slags planktonalger och är ett enkelt, men inte särskilt exakt, mått på mängden alger i vattnet.

Klorofyll klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Klassgränserna för klorofyll beror på sjöns vattentyp, vilket baseras bland annat på medeldjup, humusinnehåll och var i Sverige sjön ligger.

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av klorofyll a i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Drevviken	1982	83
1	Drevviken	1983	81
2	Drevviken	1984	72
3	Drevviken	1985	69
4	Drevviken	1986	59
5	Drevviken	1987	55
6	Drevviken	1988	40
7	Drevviken	1989	51
8	Drevviken	1990	67
9	Drevviken	1991	60
10	Drevviken	1992	73
11	Drevviken	1993	57
12	Drevviken	1994	56
13	Drevviken	1995	38
14	Drevviken	1996	53
15	Drevviken	1997	70
16	Drevviken	1998	77
17	Drevviken	1999	78
18	Drevviken	2000	60
19	Drevviken	2001	51
20	Drevviken	2002	37
21	Drevviken	2003	34
22	Drevviken	2004	35
23	Drevviken	2005	23
24	Drevviken	2006	28
25	Drevviken	2007	24
26	Drevviken	2008	29
27	Drevviken	2009	27
28	Drevviken	2010	31
29	Drevviken	2011	32
30	Drevviken	2012	29
31	Drevviken	2013	23
32	Drevviken	2014	29
33	Drevviken	2015	25
34	Drevviken	2016	25
35	Drevviken	2017	13
36	Drevviken	2018	31
37	Drevviken	2019	33
38	Drevviken	2020	38
39	Drevviken	2021	25
40	Drevviken	2022	24
41	Drevviken	2023	22

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. De flesta av Stockholms sjöar uppnår inte god status med avseende på klorofyll. De mycket höga klorofyllhalterna i Mälarvikarna 2021 beror på att det vid provtagningstillfället var en kraftig algblomning som sträckte sig över hela östra Mälaren. Minskningen av klorofyll i Trekanten och Sicklasjön kan sannolikt kopplas till att sjöarna har aluminiumbehandlats. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar.