Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA.3.1.7.2.2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (m)

0

Spegeldammen

1998

1,7

1

Spegeldammen

1999

1,7

2

Spegeldammen

2000

1,4

3

Spegeldammen

2001

1,3

4

Spegeldammen

2002

1,3

5

Spegeldammen

2003

1,6

6

Spegeldammen

2004

1,6

7

Spegeldammen

2005

1,8

8

Spegeldammen

2006

1,7

9

Spegeldammen

2007

1,9

10

Spegeldammen

2008

1,6

11

Spegeldammen

2009

1,5

12

Spegeldammen

2010

1,5

13

Spegeldammen

2011

1,8

14

Spegeldammen

2012

1,9

15

Spegeldammen

2013

2,6

16

Spegeldammen

2014

2,1

17

Spegeldammen

2015

1,3

18

Spegeldammen

2016

0,6

19

Spegeldammen

2017

0,9

20

Spegeldammen

2018

0,9

21

Spegeldammen

2020

0,6

22

Spegeldammen

2021

0,6

23

Spegeldammen

2022

0,8

24

Spegeldammen

2023

0,9

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.