Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Reduktion av intern fosforbelastning

Foto: Magnus Sannebro
Foto: Magnus Sannebro
Åtgärd TEMA.3.1.23.8.5

Långsjöns bottensediment innehåller stora mängder fosfor som under sommaren kommer ut i vattnet. Denna utlösning har stått för nästan hälften av den totala fosfortillförseln till sjön. Vattnets höga fosforhalt har varje sommar orsakat kraftiga blomningar av tidvis giftiga blågrönalger.

Under 2005 inleddes ett projekt med syfte att hindra fosforläckaget, genom att binda den lättillgängliga fosforn i bottensedimenten. I projektet, som finansierats med medel från Miljömiljarden, användes en teknik där sedimenten behandlas med polyaluminiumklorid. Detta är samma kemikalie som används vid dricksvattenframställningen på våra vattenverk. Metoden i sig är beprövad, men har inte tidigare använts i grunda, termiskt oskiktade sjöar som Långsjön.

Sedimentbehandlingen genomfördes under hösten 2006. Målen var att:

  1. Sänka sjöns fosforhalt från klass 5 - extremt höga halter,
    till klass 3 - höga halter.
  2. Förhindra blågrönalgblomningar under badsäsongen.
  3. Förbättra syreförhållandena vintertid.

Resultat

Stockholm Vatten har följt upp den genomförda aluminiumbehandlingen genom månadsvisa provtagningar åren 2006-2009. Utvärderingen visar att:

  1. Fosforhalten i sjön har halverats, och som väntat sjunkit från tillståndsklass 5 till klass 3 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

  2. Blågrönalgerna dominerar fortfarande under badsäsongen, men blomningarna är mindre omfattande och algsammansättningen har bytt karaktär. Enligt WHO:s bedömningsgrunder har hälsofaran klassats som försumbar de senaste åren.

  3. Syreförhållandena är fortfarande ansträngda vintertid, men en förbättring kan anas. Denna förbättring beror dock knappast enbart på aluminiumbehandlingen - både väderförhållanden och förbättrad vattenomsättning genom dricksvatten-tillsättning spelar in.

Stockholm Vattens slutsats av projektet är att den använda metoden har visat sig lämplig även för grunda, oskiktade sjöar. Tidigare har den främst använts i djupare sjöar. Det kan därför bli aktuellt att använda metoden i andra av Stockholms grunda sjöar med övergödningsproblem.

Ansvarig organisation
  • Stockholm Vatten och Avfall
Kontakt
Uppdaterad: 2021-02-12