Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA.3.1.13.1.3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (m)

0

Judarn

1982

1,8

1

Judarn

1983

1,6

2

Judarn

1984

1,8

3

Judarn

1985

2,2

4

Judarn

1986

2,2

5

Judarn

1987

2,0

6

Judarn

1988

1,9

7

Judarn

1989

1,9

8

Judarn

1990

1,8

9

Judarn

1991

1,8

10

Judarn

1992

2,0

11

Judarn

1993

2,0

12

Judarn

1994

1,9

13

Judarn

1995

1,8

14

Judarn

1996

2,0

15

Judarn

1997

2,2

16

Judarn

1998

2,1

17

Judarn

1999

2,4

18

Judarn

2000

2,8

19

Judarn

2001

3,2

20

Judarn

2002

3,4

21

Judarn

2003

3,2

22

Judarn

2004

3,3

23

Judarn

2005

3,3

24

Judarn

2006

3,2

25

Judarn

2007

2,9

26

Judarn

2008

3,1

27

Judarn

2009

3,1

28

Judarn

2010

2,9

29

Judarn

2011

2,4

30

Judarn

2012

2,3

31

Judarn

2013

2,5

32

Judarn

2014

2,5

33

Judarn

2015

2,6

34

Judarn

2016

2,5

35

Judarn

2017

2,7

36

Judarn

2018

2,4

37

Judarn

2019

2,5

38

Judarn

2020

2,6

39

Judarn

2021

3,0

40

Judarn

2022

3,8

41

Judarn

2023

3,8

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.