Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA.3.1.15.2.3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Vattenområde Senaste värdet (m) Datum

0

Bällstaviken

 2,2

2023

1

Drevviken

 3,1

2023

2

Fiskarfjärden

 4,3

2023

3

Flaten

 5,2

2023

4

Görväln

 4,5

2023

5

Isbladskärret

 0,6

2023

6

Judarn

 3,8

2023

7

Karlbergskanalen, Klara Sjö

 2,5

2023

8

Kyrksjön

 1,6

2023

9

Laduviken

 3,2

2023

10

Lappkärret

 1,4

2023

11

Lillsjön

 0,4

2023

12

Långsjön

 1,2

2023

13

Magelungen

 3,2

2023

14

Riddarfjärden

 3,8

2023

15

Råcksta Träsk

 0,9

2023

16

Rödstensfjärden

 4,4

2023

17

Sicklasjön

 2,2

2023

18

Spegeldammen

 0,9

2023

19

Trekanten

 5,9

2023

20

Ulvsundasjön

 3,6

2023

21

Årstaviken

 3,5

2023

22

Ältasjön

 1,2

2023

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.

Tillståndsklassning

Rad-id Färg Beskrivning Gräns

0

 Hög

>3,0 m

1

 God

2,2–3,0 m

2

 Måttlig

1,5–2,2 m

3

 Otillfredsställande

1,2–1,5 m

4

 Dålig

<1,2 m