Måluppföljning, svårt skadade i trafiken

Indikator PK. 6. 195

Stockholm stad har ett mål om 40 % färre svårt skadade år 2020 jämfört med snittet för åren 2006-2009. Målet baseras på den officiella statistiken som polisen rapporterar till STRADA, och på grund av statistiska problem kan de fyra senaste fem inte utvärderas på ett korrekt sätt.

Enligt 2020 års officiella statistik för Stockholm skadades 91 personer svårt i trafiken, vilket innebär att 2020 års målnivå är uppnådd. Tyvärr är statistiken som redovisas för både de svårt och allvarligt skadade under åren 2014-2020 missvisande och direkt felaktig, likaså STRADA-statistiken fram till år 2010, vilket gör att målet är felaktigt grundat och inte kan följas upp korrekt.

Diagram
Tabell
Jämför

Här kan du läsa mer om uppföljningen av kommunfullmäktiges mål om svårt skadade i trafiken 2020.

Välj allvarlighet
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (personer)
0	Svårt skadad	2006	282
1	Svårt skadad	2007	282
2	Svårt skadad	2008	256
3	Svårt skadad	2009	235
4	Svårt skadad	2010	245
5	Svårt skadad	2011	273
6	Svårt skadad	2012	297
7	Svårt skadad	2013	270
8	Svårt skadad	2014	164
9	Svårt skadad	2015	170
10	Svårt skadad	2016	159
11	Svårt skadad	2017	160
12	Svårt skadad	2018	133
13	Svårt skadad	2019	129
14	Svårt skadad	2020	91

Datakälla: Personer, officiell statistik (STRADA, polisrapporterade)

Exportera data till Excel

Kommentar

FALLOLYCKOR EJ INRÄKNADE
Den vanligaste trafikolyckan, fallolycka med fotgängare, är inte inräknad i den officiella statistiken då den enligt trafikolycksdefinitionen inte räknas som en trafikolycka (pga inget fordon är inblandat). Med tanke på att det är inom denna trafikolyckstyp som Stockholm har den största andelen allvarligt skadade (enligt sjukvårdens definition), går ett stort mörkertal "svårt" skadade förbi.

SKILLNAD MELLAN SVÅRT OCH ALLVARLIGT SKADAD
Det är viktigt att veta att den officiella statistiken har en egen term för de allra värst skadade, Svårt skadade. Huruvida en trafikskada är lindrig eller svår bedöms då av polisen på olycksplatsen utan konsultation från sjukvården, vilket gör att många personskador blir felaktigt bedömda eftersom bedömningen inte görs på medicinska grunder.

Sjukvården anger de mest skadade som allvarligt skadade och gör sin bedömning utifrån medicinsk grund, en sk. ISS-bedömning vilken kortfattat anger sannolikheten att en person avlider till följd av sina skador. Sjukvården har med hjälp av detta system fler mellansteg i sin skadebedömning, vilket gör att en patient kan benämnas som lindrigt, måttligt eller allvarligt skadad.

I den sammanvägda skadegraden i STRADA har sjukvården den avgörande rösten för hur en skada ska bedömmas när både polisen och sjukvården har rapporterat. Det innebär att om polisen rapporterar in en trafikant som svårt skadade men sjukvården gör bedömningen att personen har lindriga skador – benämns personen i STRADA som lindrig. Gör sjukvården ingen bedömning alls (i fall då personen inte uppsökt vård eller sjukvården inte inkommit med rapport), blir det polisens rapportering som gäller.

INRAPPORTERINGSPROBLEM
Sedan början på 2015 är samtliga Stockholms läns akutsjukhus med i rapporteringen, vilket har höjt kvaliteten på statistiken. Dock har sjukhusen och polisen haft inrapporteringssvårigheter pga personalbrist och nya försvårande inrapporteringsregler, som framförallt slagit hårt mot rapporteringen av allvarligt skadade. Det totala antalet olyckor och skadade personer i dessa beräknas därför vara något högre än redovisat.