Gå direkt till sidans innehåll

Syrehalt i bottenvatten

Indikator PK. 6. 168

Syre är livsviktigt för de flesta organismer, och låga syrgashalter vid botten kan leda till bottendöd. Vissa bakterier kan klara de låga syrenivåerna, och dessa bildar svavelväte vid nedbrytning av organiskt material. Därför används halten svavelväte som en indikator för syreförhållandena i botten vid syrebrist.

Anledningen till att vatten blir syrefattigt eller syrefritt är många, och halterna varierar naturligt under året. Efter vår- och sommarblomningen av alger i vattnet sjunker syrehalterna då det finns mer organiskt material som ska brytas ner, vilket kräver syre. Även under perioder med mer tillrinning av t.ex. humusämnen kan syrenivåerna sjunka. Ökade algblomningar på grund av övergödning kan därför leda till minskade syrgasnivåer i bottnen. Minskade syrgasnivåer kan även leda till internbelastning av sjön, då fosfor frigörs från bottensedimentet och leder till ökad övergödning trots oförändrad extern påverkan. Detta kan leda till t.ex. ökade blomningar av cyanobakterier under sommaren.

Djupare sjöar har ofta lägre syrenivåer i bottenvattnet då omblandningen av sjöns vatten ofta är sämre, speciellt under vinter och sommar då en naturlig temperaturskiktning av vattnet bildas. Detta gör att vattnet närmast bottnen ligger relativt still, och inte syresätts i samma utsträckning som ytvattnet. Eftersom syrehalten i bottenvattnet påverkas i stor utsträckning av sjöns djup är det svårt att jämföra syrehalter mellan olika sjöar.

Augustivärden för halten löst syrgas i bottenvatten, mätt i mg/l. Negativa värden representerar halten svavelväte (H2S), även detta i mg/l.

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Drevviken

1970

12,20

1

Drevviken

1971

1,20

2

Drevviken

1973

7,80

3

Drevviken

1975

1,00

4

Drevviken

1976

1,30

5

Drevviken

1977

8,90

6

Drevviken

1978

5,90

7

Drevviken

1979

6,80

8

Drevviken

1980

3,70

9

Drevviken

1981

6,70

10

Drevviken

1982

9,00

11

Drevviken

1983

7,00

12

Drevviken

1984

7,70

13

Drevviken

1985

10,00

14

Drevviken

1986

8,60

15

Drevviken

1987

7,60

16

Drevviken

1988

9,40

17

Drevviken

1989

7,80

18

Drevviken

1990

3,90

19

Drevviken

1991

6,50

20

Drevviken

1992

9,40

21

Drevviken

1993

7,82

22

Drevviken

1994

6,80

23

Drevviken

1995

3,90

24

Drevviken

1996

0,80

25

Drevviken

1997

1,52

26

Drevviken

1998

9,04

27

Drevviken

1999

10,80

28

Drevviken

2000

7,60

29

Drevviken

2001

8,20

30

Drevviken

2002

8,50

31

Drevviken

2003

8,70

32

Drevviken

2004

2,30

33

Drevviken

2005

6,90

34

Drevviken

2006

5,90

35

Drevviken

2007

7,30

36

Drevviken

2008

6,90

37

Drevviken

2009

2,30

38

Drevviken

2010

7,50

39

Drevviken

2011

7,90

40

Drevviken

2012

10,00

41

Drevviken

2013

7,80

42

Drevviken

2014

9,10

43

Drevviken

2015

6,70

44

Drevviken

2016

4,70

45

Drevviken

2017

8,60

46

Drevviken

2018

8,90

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Kommentar

Det är svårt att dra några generella slutsatser om syreförhållandena i sjöarna. Detta dels för att trenderna är otydliga och halterna mycket varierande från år till år, vilket kan bero på att värdena är baserade på enstaka provtillfällen samt naturliga årsvariationer, men även för att grundförutsättningarna för sjöarnas syrehalter är mycket olika.

En något positiv trend kan urskiljas för Ältasjön och Sicklasjön, medan en något negativ trend kan urskiljas för Magelungen och Årstaviken.

Kontakt
Uppdaterad: 2026-03-09