Arkiverade vattensidor

Här beskrivs den förändring som behövs för att god status ska uppnås i Drevviken.

Här beskrivs de förbättringsbehov och påverkansfaktorer som är underlag för åtgärderna som föreslås i åtgärdsprogrammet.

Här beskrivs den förändring som behövs för att god status ska uppnås i Långssjön.

Här beskrivs de förbättringsbehov och påverkansfaktorer som är underlag för åtgärderna som föreslås i åtgärdsprogrammet.

Husarviken är en smal vik av Lilla Värtan på Norra Djurgården. Hela vikens vattenyta och den norra delen av tillrinningsområdet ingår i Nationalstadsparken. Det direkta tillrinningsområdet är mycket stort, från Lilla Skuggan och Spegeldammen i norr till Lidingövägen i söder.

Vattenkvaliteten i Råcksta träsk måste förbättras för att säkerställa att sjön utgör en bra livsmiljö inom Grimsta naturreservat. Vattenkvaliteten får inte ha negativ påverkan på vattenförekomsten Mälaren–Fiskarfjärden eller leda till vattenförorening inom Östra Mälarens vattenskyddsområde.

Här beskrivs de förbättringsbehov och påverkansfaktorer som är underlag för åtgärderna som föreslås i åtgärdsprogrammet.

Här beskrivs de förbättringsbehov och påverkansfaktorer som är underlag för åtgärderna som föreslås i åtgärdsprogrammet.

Här beskrivs de förbättringsbehov och påverkansfaktorer som är underlag för åtgärderna som föreslås i åtgärdsprogrammet.

Förbättringsbehovet beskriver den förändring som behövs för att god status ska uppnås i Magelungen och är utgångspunkt för vilka åtgärder som behöver genomföras.

Skärholmsbäcken räknas inte som vattenförekomst enligt vattendirektivet och saknar därför statusklassning.

Sätraån räknas inte som vattenförekomst enligt vattendirektivet och saknar därför statusklassning.

De flesta vattenområdena i Stockholm är eutrofa, d.v.s. näringsrika. Det beror både på naturlig förekomst av näringsrika och kalkhaltiga glacialleror i avrinningsområdena och på föroreningar orsakade av mänskliga aktiviteter. Östra Mälaren utgör ett undantag, liksom sjöarna Flaten och Judarn, som har låga till måttliga halter av näringsämnena fosfor och kväve.

Situationen för vattnet i skärgården har under de senaste 20 åren blivit betydligt bättre. Genom förbättrade reningstekniker i avloppsreningsverken samt ökad miljömedvetenhet hos stockholmarna har algblomningarna minskat. Halterna av fosfor och kväve är dock fortfarande mycket höga.

Många vattendrag har försvunnit när staden har byggts ut och strömmande vatten är idag ganska ovanliga i Stockholm. Det är därför viktigt att skydda och bevara de vattendrag som finns kvar.

Ett infiltrationsstråk är en sluttande grönyta som löper utmed en väg eller gata för att rena dagvattnet och minska risken för översvämningar. Under gräsmattan finns lager av grus och sten, som vattnet filtreras igenom innan det rinner vidare.

Genom att bygga underjordiska magasin där dagvattnet kan rinna igenom innan det sprids till omgivande mark kan vattnet renas från föroreningar. Magasinen skyddar också mot översvämningar vid kraftiga regn.

Grundvatten är en värdefull naturresurs vars mängd och sammansättning är av betydelse för naturmiljön genom att det flödar ut i sjöar och vattendrag.

Stockholm stad genomför kontinuerligt mätningar och undersökningar i stadens vatten. Här hittar du resultat och rapporter från miljöövervakningen.

Ekologisk status: Måttlig*
Kemisk status: Uppnår ej god

Ekologisk status: Måttlig
Kemisk status: Uppnår ej god

Ekologisk status: Otillfredsställande*
Kemisk status: Uppnår ej

Ekologisk status: Måttlig
Kemisk status: Uppnår ej god