Gå direkt till sidans innehåll

Syrehalt i bottenvatten

Indikator PK. 10.49. 31

Syre är livsviktigt för de flesta organismer, och låga syrgashalter vid botten kan leda till bottendöd. Vissa bakterier kan klara de låga syrenivåerna, och dessa bildar svavelväte vid nedbrytning av organiskt material. Därför används halten svavelväte som en indikator för syreförhållandena i botten vid syrebrist.

Anledningen till att vatten blir syrefattigt eller syrefritt är många, och halterna varierar naturligt under året. Efter vår- och sommarblomningen av alger i vattnet sjunker syrehalterna då det finns mer organiskt material som ska brytas ner, vilket kräver syre. Även under perioder med mer tillrinning av t.ex. humusämnen kan syrenivåerna sjunka. Ökade algblomningar på grund av övergödning kan därför leda till minskade syrgasnivåer i bottnen. Minskade syrgasnivåer kan även leda till internbelastning av sjön, då fosfor frigörs från bottensedimentet och leder till ökad övergödning trots oförändrad extern påverkan. Detta kan leda till t.ex. ökade blomningar av cyanobakterier under sommaren.

Djupare sjöar har ofta lägre syrenivåer i bottenvattnet då omblandningen av sjöns vatten ofta är sämre, speciellt under vinter och sommar då en naturlig temperaturskiktning av vattnet bildas. Detta gör att vattnet närmast bottnen ligger relativt still, och inte syresätts i samma utsträckning som ytvattnet. Eftersom syrehalten i bottenvattnet påverkas i stor utsträckning av sjöns djup är det svårt att jämföra syrehalter mellan olika sjöar.

Augustivärden för halten löst syrgas i bottenvatten, mätt i mg/l. Negativa värden representerar halten svavelväte (H2S), även detta i mg/l.

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Judarn

1978

8,30

1

Judarn

1979

7,50

2

Judarn

1980

7,00

3

Judarn

1981

6,40

4

Judarn

1982

8,60

5

Judarn

1983

7,30

6

Judarn

1984

4,90

7

Judarn

1985

7,00

8

Judarn

1986

7,90

9

Judarn

1987

7,70

10

Judarn

1988

7,70

11

Judarn

1989

7,90

12

Judarn

1990

7,90

13

Judarn

1991

7,10

14

Judarn

1992

7,70

15

Judarn

1993

7,30

16

Judarn

1994

6,50

17

Judarn

1995

5,30

18

Judarn

1996

6,68

19

Judarn

1997

4,90

20

Judarn

1998

6,98

21

Judarn

1999

7,00

22

Judarn

2000

6,90

23

Judarn

2001

7,60

24

Judarn

2002

8,00

25

Judarn

2003

8,00

26

Judarn

2004

6,30

27

Judarn

2005

5,60

28

Judarn

2006

7,90

29

Judarn

2007

9,10

30

Judarn

2008

8,00

31

Judarn

2009

7,90

32

Judarn

2010

5,20

33

Judarn

2011

7,20

34

Judarn

2012

7,20

35

Judarn

2013

6,30

36

Judarn

2014

6,00

37

Judarn

2015

6,70

38

Judarn

2016

6,90

39

Judarn

2017

8,50

40

Judarn

2018

7,80

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Kommentar

Det är svårt att dra några generella slutsatser om syreförhållandena i sjöarna. Detta dels för att trenderna är otydliga och halterna mycket varierande från år till år, vilket kan bero på att värdena är baserade på enstaka provtillfällen samt naturliga årsvariationer, men även för att grundförutsättningarna för sjöarnas syrehalter är mycket olika.

En något positiv trend kan urskiljas för Ältasjön och Sicklasjön, medan en något negativ trend kan urskiljas för Magelungen och Årstaviken.

Kontakt
Uppdaterad: 2026-03-09