Gå direkt till sidans innehåll

Syrehalt i bottenvatten

Indikator PK. 10.49. 31

Syre är livsviktigt för de flesta organismer, och låga syrgashalter vid botten kan leda till bottendöd. Vissa bakterier kan klara de låga syrenivåerna, och dessa bildar svavelväte vid nedbrytning av organiskt material. Därför används halten svavelväte som en indikator för syreförhållandena i botten vid syrebrist.

Anledningen till att vatten blir syrefattigt eller syrefritt är många, och halterna varierar naturligt under året. Efter vår- och sommarblomningen av alger i vattnet sjunker syrehalterna då det finns mer organiskt material som ska brytas ner, vilket kräver syre. Även under perioder med mer tillrinning av t.ex. humusämnen kan syrenivåerna sjunka. Ökade algblomningar på grund av övergödning kan därför leda till minskade syrgasnivåer i bottnen. Minskade syrgasnivåer kan även leda till internbelastning av sjön, då fosfor frigörs från bottensedimentet och leder till ökad övergödning trots oförändrad extern påverkan. Detta kan leda till t.ex. ökade blomningar av cyanobakterier under sommaren.

Djupare sjöar har ofta lägre syrenivåer i bottenvattnet då omblandningen av sjöns vatten ofta är sämre, speciellt under vinter och sommar då en naturlig temperaturskiktning av vattnet bildas. Detta gör att vattnet närmast bottnen ligger relativt still, och inte syresätts i samma utsträckning som ytvattnet. Eftersom syrehalten i bottenvattnet påverkas i stor utsträckning av sjöns djup är det svårt att jämföra syrehalter mellan olika sjöar.

Augustivärden för halten löst syrgas i bottenvatten, mätt i mg/l. Negativa värden representerar halten svavelväte (H2S), även detta i mg/l.

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Kyrksjön

1976

11,70

1

Kyrksjön

1977

0,00

2

Kyrksjön

1978

9,40

3

Kyrksjön

1979

9,70

4

Kyrksjön

1980

3,80

5

Kyrksjön

1981

9,00

6

Kyrksjön

1982

9,50

7

Kyrksjön

1983

0,00

8

Kyrksjön

1984

6,00

9

Kyrksjön

1985

8,30

10

Kyrksjön

1986

9,50

11

Kyrksjön

1987

10,60

12

Kyrksjön

1988

8,50

13

Kyrksjön

1989

10,90

14

Kyrksjön

1990

9,20

15

Kyrksjön

1991

8,80

16

Kyrksjön

1992

8,30

17

Kyrksjön

1993

8,00

18

Kyrksjön

1994

8,10

19

Kyrksjön

1995

7,90

20

Kyrksjön

1996

9,33

21

Kyrksjön

1997

6,98

22

Kyrksjön

1998

7,73

23

Kyrksjön

1999

8,70

24

Kyrksjön

2000

8,00

25

Kyrksjön

2001

9,10

26

Kyrksjön

2002

8,30

27

Kyrksjön

2003

8,80

28

Kyrksjön

2004

7,10

29

Kyrksjön

2005

2,40

30

Kyrksjön

2006

7,90

31

Kyrksjön

2007

7,80

32

Kyrksjön

2008

9,30

33

Kyrksjön

2009

10,20

34

Kyrksjön

2010

6,80

35

Kyrksjön

2011

10,40

36

Kyrksjön

2012

8,00

37

Kyrksjön

2013

8,90

38

Kyrksjön

2014

6,60

39

Kyrksjön

2015

9,00

40

Kyrksjön

2016

7,10

41

Kyrksjön

2017

9,10

42

Kyrksjön

2018

7,20

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Kommentar

Det är svårt att dra några generella slutsatser om syreförhållandena i sjöarna. Detta dels för att trenderna är otydliga och halterna mycket varierande från år till år, vilket kan bero på att värdena är baserade på enstaka provtillfällen samt naturliga årsvariationer, men även för att grundförutsättningarna för sjöarnas syrehalter är mycket olika.

En något positiv trend kan urskiljas för Ältasjön och Sicklasjön, medan en något negativ trend kan urskiljas för Magelungen och Årstaviken.

Kontakt
Uppdaterad: 2026-03-09