Gå direkt till sidans innehåll

Syrehalt i bottenvatten

Indikator PK. 10.49. 31

Syre är livsviktigt för de flesta organismer, och låga syrgashalter vid botten kan leda till bottendöd. Vissa bakterier kan klara de låga syrenivåerna, och dessa bildar svavelväte vid nedbrytning av organiskt material. Därför används halten svavelväte som en indikator för syreförhållandena i botten vid syrebrist.

Anledningen till att vatten blir syrefattigt eller syrefritt är många, och halterna varierar naturligt under året. Efter vår- och sommarblomningen av alger i vattnet sjunker syrehalterna då det finns mer organiskt material som ska brytas ner, vilket kräver syre. Även under perioder med mer tillrinning av t.ex. humusämnen kan syrenivåerna sjunka. Ökade algblomningar på grund av övergödning kan därför leda till minskade syrgasnivåer i bottnen. Minskade syrgasnivåer kan även leda till internbelastning av sjön, då fosfor frigörs från bottensedimentet och leder till ökad övergödning trots oförändrad extern påverkan. Detta kan leda till t.ex. ökade blomningar av cyanobakterier under sommaren.

Djupare sjöar har ofta lägre syrenivåer i bottenvattnet då omblandningen av sjöns vatten ofta är sämre, speciellt under vinter och sommar då en naturlig temperaturskiktning av vattnet bildas. Detta gör att vattnet närmast bottnen ligger relativt still, och inte syresätts i samma utsträckning som ytvattnet. Eftersom syrehalten i bottenvattnet påverkas i stor utsträckning av sjöns djup är det svårt att jämföra syrehalter mellan olika sjöar.

Augustivärden för halten löst syrgas i bottenvatten, mätt i mg/l. Negativa värden representerar halten svavelväte (H2S), även detta i mg/l.

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Riddarfjärden

1981

3,10

1

Riddarfjärden

1982

2,50

2

Riddarfjärden

1983

1,80

3

Riddarfjärden

1985

5,70

4

Riddarfjärden

1987

2,30

5

Riddarfjärden

1988

1,40

6

Riddarfjärden

1989

8,40

7

Riddarfjärden

1990

2,00

8

Riddarfjärden

1991

1,50

9

Riddarfjärden

1992

2,70

10

Riddarfjärden

1993

3,10

11

Riddarfjärden

1994

-0,14

12

Riddarfjärden

1995

0,16

13

Riddarfjärden

1996

0,02

14

Riddarfjärden

1997

0,45

15

Riddarfjärden

1998

1,05

16

Riddarfjärden

1999

0,10

17

Riddarfjärden

2000

8,00

18

Riddarfjärden

2001

1,50

19

Riddarfjärden

2002

1,40

20

Riddarfjärden

2003

0,30

21

Riddarfjärden

2004

5,30

22

Riddarfjärden

2005

0,40

23

Riddarfjärden

2006

0,70

24

Riddarfjärden

2007

1,00

25

Riddarfjärden

2008

0,30

26

Riddarfjärden

2009

4,50

27

Riddarfjärden

2010

0,30

28

Riddarfjärden

2011

1,90

29

Riddarfjärden

2012

0,30

30

Riddarfjärden

2013

1,20

31

Riddarfjärden

2014

0,80

32

Riddarfjärden

2015

0,50

33

Riddarfjärden

2016

2,00

34

Riddarfjärden

2017

0,70

35

Riddarfjärden

2018

0,20

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Kommentar

Det är svårt att dra några generella slutsatser om syreförhållandena i sjöarna. Detta dels för att trenderna är otydliga och halterna mycket varierande från år till år, vilket kan bero på att värdena är baserade på enstaka provtillfällen samt naturliga årsvariationer, men även för att grundförutsättningarna för sjöarnas syrehalter är mycket olika.

En något positiv trend kan urskiljas för Ältasjön och Sicklasjön, medan en något negativ trend kan urskiljas för Magelungen och Årstaviken.

Kontakt
Uppdaterad: 2026-03-09