Gå direkt till sidans innehåll

Syrehalt i bottenvatten

Indikator PK. 10.45. 9

Syre är livsviktigt för de flesta organismer, och låga syrgashalter vid botten kan leda till bottendöd. Vissa bakterier kan klara de låga syrenivåerna, och dessa bildar svavelväte vid nedbrytning av organiskt material. Därför används halten svavelväte som en indikator för syreförhållandena i botten vid syrebrist.

Anledningen till att vatten blir syrefattigt eller syrefritt är många, och halterna varierar naturligt under året. Efter vår- och sommarblomningen av alger i vattnet sjunker syrehalterna då det finns mer organiskt material som ska brytas ner, vilket kräver syre. Även under perioder med mer tillrinning av t.ex. humusämnen kan syrenivåerna sjunka. Ökade algblomningar på grund av övergödning kan därför leda till minskade syrgasnivåer i bottnen. Minskade syrgasnivåer kan även leda till internbelastning av sjön, då fosfor frigörs från bottensedimentet och leder till ökad övergödning trots oförändrad extern påverkan. Detta kan leda till t.ex. ökade blomningar av cyanobakterier under sommaren.

Djupare sjöar har ofta lägre syrenivåer i bottenvattnet då omblandningen av sjöns vatten ofta är sämre, speciellt under vinter och sommar då en naturlig temperaturskiktning av vattnet bildas. Detta gör att vattnet närmast bottnen ligger relativt still, och inte syresätts i samma utsträckning som ytvattnet. Eftersom syrehalten i bottenvattnet påverkas i stor utsträckning av sjöns djup är det svårt att jämföra syrehalter mellan olika sjöar.

Augustivärden för halten löst syrgas i bottenvatten, mätt i mg/l. Negativa värden representerar halten svavelväte (H2S), även detta i mg/l.

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Laduviken

1980

5,40

1

Laduviken

1981

6,60

2

Laduviken

1982

10,40

3

Laduviken

1983

8,70

4

Laduviken

1984

4,60

5

Laduviken

1985

6,40

6

Laduviken

1986

6,90

7

Laduviken

1987

4,50

8

Laduviken

1988

7,60

9

Laduviken

1989

9,60

10

Laduviken

1990

6,30

11

Laduviken

1991

6,70

12

Laduviken

1992

6,80

13

Laduviken

1993

6,70

14

Laduviken

1994

7,70

15

Laduviken

1995

5,50

16

Laduviken

1996

7,03

17

Laduviken

1997

3,82

18

Laduviken

1998

5,60

19

Laduviken

1999

8,40

20

Laduviken

2000

7,50

21

Laduviken

2001

6,70

22

Laduviken

2002

1,40

23

Laduviken

2003

3,80

24

Laduviken

2004

13,30

25

Laduviken

2005

9,40

26

Laduviken

2006

8,30

27

Laduviken

2007

7,20

28

Laduviken

2008

6,80

29

Laduviken

2009

6,00

30

Laduviken

2010

4,10

31

Laduviken

2011

9,00

32

Laduviken

2012

7,90

33

Laduviken

2013

8,20

34

Laduviken

2014

7,40

35

Laduviken

2015

10,00

36

Laduviken

2016

4,70

37

Laduviken

2017

7,20

38

Laduviken

2018

8,00

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Kommentar

Det är svårt att dra några generella slutsatser om syreförhållandena i sjöarna. Detta dels för att trenderna är otydliga och halterna mycket varierande från år till år, vilket kan bero på att värdena är baserade på enstaka provtillfällen samt naturliga årsvariationer, men även för att grundförutsättningarna för sjöarnas syrehalter är mycket olika.

En något positiv trend kan urskiljas för Ältasjön och Sicklasjön, medan en något negativ trend kan urskiljas för Magelungen och Årstaviken.

Kontakt
Uppdaterad: 2026-03-09