Temperatur i ytvatten

Indikator PK. 10.45. 8

Ytvattentemperaturen styrs av flera parametrar så som lufttemperatur, solinstrålning och övriga väderförhållanden. Ytvattentemperaturen kan påverka faktorer som primärproduktion, men även indikera klimatförändring. Primärproduktion är tillväxten av växtplankton, makrofyter och andra vattenlevande kärlväxter.

Ytvattentemperatur kan också påverka hur stark skiktningen i djupare sjöar blir, vilket i sin tur påverkar omblandningen av vattnet. Starkare skiktning vid höga ytvattentemperaturer kan exempelvis leda till sämre syresättning av bottenvattnet, och därmed leda till syrebrist. Varmt vatten håller också syre sämre än svalare vatten, samt tillåter snabbare metaboliska processer. Detta innebär att nedbrytning kan ske fortare, vilket också kräver mer syre.

Ökade ytvattentemperaturer kan även förlänga växtplanktonsäsongen, vilket skapar högre primärproduktion. Detta är dock framför allt viktigt under våren. Högre temperaturer kan också påverka artsammansättningen av växtplankton.

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattentemperatur i augusti, mätt i °C.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (°C)
0	Isbladskärret	1996	26,8
1	Isbladskärret	1997	22,4
2	Isbladskärret	1998	18,0
3	Isbladskärret	1999	19,5
4	Isbladskärret	2000	20,0
5	Isbladskärret	2001	18,0
6	Isbladskärret	2002	24,8
7	Isbladskärret	2003	18,5
8	Isbladskärret	2004	19,0
9	Isbladskärret	2005	15,8
10	Isbladskärret	2006	19,4
11	Isbladskärret	2007	21,2
12	Isbladskärret	2010	18,6
13	Isbladskärret	2012	17,9
14	Isbladskärret	2013	17,6
15	Isbladskärret	2014	15,9
16	Isbladskärret	2015	15,1
17	Isbladskärret	2016	18,2
18	Isbladskärret	2017	14,2
19	Isbladskärret	2018	17,8

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Exportera data till Excel

Kommentar

Ytvattnet i Stockholms sjöar tycks sakta bli varmare. Isbladskärret uppvisar dock en motsatt trend med minskande temperaturer. Provtillfället kan också variera inom augusti månad.