Gå direkt till sidans innehåll

Syrehalt i bottenvatten

Indikator PK. 10.36. 11

Syre är livsviktigt för de flesta organismer, och låga syrgashalter vid botten kan leda till bottendöd. Vissa bakterier kan klara de låga syrenivåerna, och dessa bildar svavelväte vid nedbrytning av organiskt material. Därför används halten svavelväte som en indikator för syreförhållandena i botten vid syrebrist.

Anledningen till att vatten blir syrefattigt eller syrefritt är många, och halterna varierar naturligt under året. Efter vår- och sommarblomningen av alger i vattnet sjunker syrehalterna då det finns mer organiskt material som ska brytas ner, vilket kräver syre. Även under perioder med mer tillrinning av t.ex. humusämnen kan syrenivåerna sjunka. Ökade algblomningar på grund av övergödning kan därför leda till minskade syrgasnivåer i bottnen. Minskade syrgasnivåer kan även leda till internbelastning av sjön, då fosfor frigörs från bottensedimentet och leder till ökad övergödning trots oförändrad extern påverkan. Detta kan leda till t.ex. ökade blomningar av cyanobakterier under sommaren.

Djupare sjöar har ofta lägre syrenivåer i bottenvattnet då omblandningen av sjöns vatten ofta är sämre, speciellt under vinter och sommar då en naturlig temperaturskiktning av vattnet bildas. Detta gör att vattnet närmast bottnen ligger relativt still, och inte syresätts i samma utsträckning som ytvattnet. Eftersom syrehalten i bottenvattnet påverkas i stor utsträckning av sjöns djup är det svårt att jämföra syrehalter mellan olika sjöar.

Augustivärden för halten löst syrgas i bottenvatten, mätt i mg/l. Negativa värden representerar halten svavelväte (H2S), även detta i mg/l.

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Fiskarfjärden

1981

0,20

1

Fiskarfjärden

1982

0,30

2

Fiskarfjärden

1983

0,20

3

Fiskarfjärden

1984

0,20

4

Fiskarfjärden

1985

1,30

5

Fiskarfjärden

1986

0,20

6

Fiskarfjärden

1987

1,40

7

Fiskarfjärden

1988

1,30

8

Fiskarfjärden

1989

0,20

9

Fiskarfjärden

1990

0,30

10

Fiskarfjärden

1991

2,30

11

Fiskarfjärden

1992

0,20

12

Fiskarfjärden

1993

0,39

13

Fiskarfjärden

1994

0,07

14

Fiskarfjärden

1995

0,36

15

Fiskarfjärden

1996

0,30

16

Fiskarfjärden

1997

0,34

17

Fiskarfjärden

1998

0,28

18

Fiskarfjärden

1999

0,10

19

Fiskarfjärden

2000

0,30

20

Fiskarfjärden

2001

1,60

21

Fiskarfjärden

2002

1,00

22

Fiskarfjärden

2003

0,25

23

Fiskarfjärden

2004

0,30

24

Fiskarfjärden

2005

1,40

25

Fiskarfjärden

2006

0,60

26

Fiskarfjärden

2007

0,50

27

Fiskarfjärden

2008

3,80

28

Fiskarfjärden

2009

1,40

29

Fiskarfjärden

2010

0,30

30

Fiskarfjärden

2011

0,50

31

Fiskarfjärden

2012

0,30

32

Fiskarfjärden

2013

1,80

33

Fiskarfjärden

2014

1,50

34

Fiskarfjärden

2015

0,60

35

Fiskarfjärden

2016

1,40

36

Fiskarfjärden

2017

1,30

37

Fiskarfjärden

2018

1,40

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Kommentar

Det är svårt att dra några generella slutsatser om syreförhållandena i sjöarna. Detta dels för att trenderna är otydliga och halterna mycket varierande från år till år, vilket kan bero på att värdena är baserade på enstaka provtillfällen samt naturliga årsvariationer, men även för att grundförutsättningarna för sjöarnas syrehalter är mycket olika.

En något positiv trend kan urskiljas för Ältasjön och Sicklasjön, medan en något negativ trend kan urskiljas för Magelungen och Årstaviken.

Kontakt
Uppdaterad: 2026-03-09