Gå direkt till sidans innehåll

Syrehalt i bottenvatten

Indikator PK. 10.36. 11

Syre är livsviktigt för de flesta organismer, och låga syrgashalter vid botten kan leda till bottendöd. Vissa bakterier kan klara de låga syrenivåerna, och dessa bildar svavelväte vid nedbrytning av organiskt material. Därför används halten svavelväte som en indikator för syreförhållandena i botten vid syrebrist.

Anledningen till att vatten blir syrefattigt eller syrefritt är många, och halterna varierar naturligt under året. Efter vår- och sommarblomningen av alger i vattnet sjunker syrehalterna då det finns mer organiskt material som ska brytas ner, vilket kräver syre. Även under perioder med mer tillrinning av t.ex. humusämnen kan syrenivåerna sjunka. Ökade algblomningar på grund av övergödning kan därför leda till minskade syrgasnivåer i bottnen. Minskade syrgasnivåer kan även leda till internbelastning av sjön, då fosfor frigörs från bottensedimentet och leder till ökad övergödning trots oförändrad extern påverkan. Detta kan leda till t.ex. ökade blomningar av cyanobakterier under sommaren.

Djupare sjöar har ofta lägre syrenivåer i bottenvattnet då omblandningen av sjöns vatten ofta är sämre, speciellt under vinter och sommar då en naturlig temperaturskiktning av vattnet bildas. Detta gör att vattnet närmast bottnen ligger relativt still, och inte syresätts i samma utsträckning som ytvattnet. Eftersom syrehalten i bottenvattnet påverkas i stor utsträckning av sjöns djup är det svårt att jämföra syrehalter mellan olika sjöar.

Augustivärden för halten löst syrgas i bottenvatten, mätt i mg/l. Negativa värden representerar halten svavelväte (H2S), även detta i mg/l.

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Flaten

1973

-0,30

1

Flaten

1974

-3,20

2

Flaten

1978

-5,80

3

Flaten

1979

-1,30

4

Flaten

1980

-6,60

5

Flaten

1981

-2,10

6

Flaten

1982

-4,50

7

Flaten

1984

-2,50

8

Flaten

1985

-1,90

9

Flaten

1986

-1,80

10

Flaten

1987

-1,30

11

Flaten

1988

-2,70

12

Flaten

1989

-1,20

13

Flaten

1990

-5,80

14

Flaten

1991

-4,40

15

Flaten

1992

-4,60

16

Flaten

1993

-1,78

17

Flaten

1994

-4,17

18

Flaten

1995

-1,99

19

Flaten

1996

-5,08

20

Flaten

1997

-7,83

21

Flaten

1998

-5,12

22

Flaten

1999

-11,00

23

Flaten

2000

-7,30

24

Flaten

2001

-1,50

25

Flaten

2002

0,50

26

Flaten

2003

0,60

27

Flaten

2004

0,50

28

Flaten

2005

0,30

29

Flaten

2006

-0,10

30

Flaten

2007

1,00

31

Flaten

2008

0,30

32

Flaten

2009

0,30

33

Flaten

2010

1,80

34

Flaten

2011

-2,20

35

Flaten

2012

0,30

36

Flaten

2013

-0,67

37

Flaten

2014

0,20

38

Flaten

2015

0,80

39

Flaten

2016

0,20

40

Flaten

2017

1,30

41

Flaten

2018

-1,06

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Kommentar

Det är svårt att dra några generella slutsatser om syreförhållandena i sjöarna. Detta dels för att trenderna är otydliga och halterna mycket varierande från år till år, vilket kan bero på att värdena är baserade på enstaka provtillfällen samt naturliga årsvariationer, men även för att grundförutsättningarna för sjöarnas syrehalter är mycket olika.

En något positiv trend kan urskiljas för Ältasjön och Sicklasjön, medan en något negativ trend kan urskiljas för Magelungen och Årstaviken.

Kontakt
Uppdaterad: 2026-03-09