Temperatur i ytvatten

Indikator PK. 10.36. 12

Ytvattentemperaturen styrs av flera parametrar så som lufttemperatur, solinstrålning och övriga väderförhållanden. Ytvattentemperaturen kan påverka faktorer som primärproduktion, men även indikera klimatförändring. Primärproduktion är tillväxten av växtplankton, makrofyter och andra vattenlevande kärlväxter.

Ytvattentemperatur kan också påverka hur stark skiktningen i djupare sjöar blir, vilket i sin tur påverkar omblandningen av vattnet. Starkare skiktning vid höga ytvattentemperaturer kan exempelvis leda till sämre syresättning av bottenvattnet, och därmed leda till syrebrist. Varmt vatten håller också syre sämre än svalare vatten, samt tillåter snabbare metaboliska processer. Detta innebär att nedbrytning kan ske fortare, vilket också kräver mer syre.

Ökade ytvattentemperaturer kan även förlänga växtplanktonsäsongen, vilket skapar högre primärproduktion. Detta är dock framför allt viktigt under våren. Högre temperaturer kan också påverka artsammansättningen av växtplankton.

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattentemperatur i augusti, mätt i °C.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (°C)
0	Lappkärret	1996	23,2
1	Lappkärret	1997	22,4
2	Lappkärret	1998	18,8
3	Lappkärret	1999	18,2
4	Lappkärret	2000	18,5
5	Lappkärret	2001	17,6
6	Lappkärret	2002	23,6
7	Lappkärret	2003	21,5
8	Lappkärret	2004	23,2
9	Lappkärret	2005	18,8
10	Lappkärret	2006	21,8
11	Lappkärret	2007	22,8
12	Lappkärret	2008	19,0
13	Lappkärret	2009	19,8
14	Lappkärret	2010	19,9
15	Lappkärret	2011	20,1
16	Lappkärret	2012	21,9
17	Lappkärret	2013	19,9
18	Lappkärret	2014	17,7
19	Lappkärret	2015	21,2
20	Lappkärret	2016	20,8
21	Lappkärret	2017	16,8
22	Lappkärret	2018	19,0

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Exportera data till Excel

Kommentar

Ytvattnet i Stockholms sjöar tycks sakta bli varmare. Isbladskärret uppvisar dock en motsatt trend med minskande temperaturer. Provtillfället kan också variera inom augusti månad.